justitia et prudentia, kapitel 3 112 också benämnas som ortodoxins tidevarv. Gamla testamentets mosaiska lag – Guds lag – tillämpades som ovan nämnts som gällande svensk rätt under 1600-talet, och teologin fick stor betydelse för rättstillämpningen. Kyrkan ställde krav på att medverka i rättskipningen, både för att öka religionens och den egna auktoritetens roll. Under hela århundradet gjordes försök att skapa enhetliga principer för kyrkans organisation och verksamhet, men först 1686 antogs en ny kyrkolag och grunden lades till en enhetskyrka som till sist bröt ned det medeltida biskopsstyret. Lagen präglades av både av den enväldige kungens och av den lutherska ortodoxins syn på staten och religionen. Genom den nya kyrkolagen underordnades kyrkan kungen praktiskt taget helt och hållet. Kyrkan var en fast och enhetlig organisation, och det tidigare kravet på att landets invånare – med några få, i lagen omnämnda, undantag – skulle tillhöra statskyrkan skärptes. Formellt sett rådde alltså religionstvång.317 Den judiciella revolutionen hade, som ovan nämnts, ett nära samband med den svenska centralmaktens tillväxt där adelsståndet spelade en viktig roll för utvecklingen. Under 1500- och 1600-talen växte den så kallade absoluta staten fram som en ny statstyp i Europa. Före absolutismens tidevarv var statens maktkoncentration svag. Den medeltida staten lyckades inte samla de politiska funktionerna under sig och sedan delegera dem, vilket medförde att funktioner istället fanns utspridda överallt i samhället.318 Historieprofessorn Harald Gustafsson har kallat den svenska statsformen under den tidigmoderna tiden för en konglomeratstat, en stat som kännetecknades av ett statsområde bestående av ett antal territorier sammanförda under ett gemensamt furstehus. De sociala eliterna erhöll särskilda privilegier och de olika områdena hade egna lagar och rättsystem liksom en egen administration. Territorierna inom staten hade skilda statsrättsliga positioner.319 317 Sveriges kyrkohistoria 4, Enhetskyrkans tid s. 148 och 156f. 318 Ågren, Maria 1997a s. 28f. 319 Gustafsson, Harald 1998 s. 195ff. 3.1 Den svenska staten under 1600-talet 3.1.1 Centralisering och byråkratisering
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=