”then helsosamma justitia”:1600-talets judiciella revolution 111 I Sverige märktes dessa rättsliga förändringstendenser i slutet av 1500talet, och under 1600-talet fick den judiciella revolutionen sitt genombrott. Rättsväsendet centraliserades och homogeniserades. Samspelet mellan juridik och politik var tydligt. I takt med att staten började kontrollera förhållandena i lokalsamhället ökade också antalet lagar och bestämmelser. De professionella juristerna gjorde sitt intåg i domstolarna samtidigt som det folkliga deltagandet och inflytandet på rättskipningen minskade. Den ökade graden av skriftlighet i processerna kan nämnas som ett exempel på hur det blev svårare för lekmännen att närma sig och delta i de rättsliga processerna. Andra tecken på den judiciella revolutionen var de ändrade reglerna för nämndens beslutanderätt vid avkunnandet av domar, reformeringen av bevisrätten samt uppstramningen av domstolsorganisationen, bland annat genom häradshövdingereformen 1680. Den ökade statliga kontrollen över domstolarnas verksamhet kunde ses som ytterligare exempel på experträttvisans intåg på den rättsliga arenan. Administrationen av de rättsliga ärendena effektiviserades genom inrättandet av hovrätterna och justitierevisionen. Hovrätterna hade bland annat till uppgift att granska och kontrollera underrätternas domar genom de renskrivna domböcker, de så kallade renovationerna, som underdomstolarna var tvungna att skicka in till hovrätterna. Denna kontrollfunktion bidrog dels till en ökad centralisering, dels till en mer enhetlig rättspraxis. I takt med utvecklingen ökade också rättssäkerheten, i den mån uttrycket kan användas för att beteckna förhållandena under 1600-talet. En annan förändring var att andelen civilrättsliga mål ökade. Tidigare hade brottmålen, framför allt våldsbrotten, stått för majoriteten av mål vid domstolarna, men under 1600-talet minskade våldet i det vardagliga livet markant. Istället för att bruka våld mot varandra valde parterna att lösa sina konflikter på fredlig väg genom domstolarna.315 Under 1500-talet och början av 1600-talet fick också reformationen sitt genomslag i det svenska samhället, vilket fick både religiösa och politiska konsekvenser. Sverige var ett av få europeiska länder där det vid den här tiden inte förekomnågra större religiösa meningsskiljaktigheter, vilket ytterligare stärkte kyrkans ställning.316 Kyrkan var en viktig maktfaktor vars teologi blev alltmer ortodox under århundradets gång. 1600-talet brukar 315 Lindström, Dag 2003; Sundin, Jan 1992 s. 447-452; Ågren, Maria 1988 s. 481ff; Österberg, Eva 1993 s. 210ff och 219ff. 316 Jfr t.ex. Lindroth, Sten 1997 s. 366f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=