XXXIX omedelbart samband med det föregående och det följande. Flocken »Om dråp i försåt» saknas, här liksom i hs B 127 a. Detta skulle kunna tyda på att tillägget har stått i marginalen i en förlaga; det har upptagits av den ene skrivaren men förbigåtts av den andre.*'* Hs N (=B 4 i Kungl. Bibi.) innehåller MEL (fol. 19—102), MESt (fol. 104—177) och Upplandslagens Kyrkobalk (fol. 178— 191). Den är skriven vid mitten av 1400-talet och har tillhört riksrådet Arvid Trolle (d. 1 5 05 ); säkerligen är den också skriven på beställning av honom. Han var lagman i Östergötland från början av 1470-talet till 1497, därefter till 15 01 i Tiohärads lagsaga, där hans sätesgård Bergkvara var belägen. Det säges om honom i Rimkrönikan berömmande: hau kunde wäll Jäsa i book oc war mykit i laghen klook (Bd 3, v. 3193—94). Enligt Beckman har han troligen skaffat sig boken under den tid, då han var hövitsman i Nyköping (1466—87). Som slottsfogde på Nyköpings slott var han tillika stadens fogde, och det var därför för honomav stor vikt att känna till sina skyldigheter och rättigheter i staden och därför också att äga ett eget exemplar av Stadslagen. Det är då naturligt, att denna stads lagbok har fått tjäna som förlaga för den avskrift av Stadslagen, som Arvid Trolle lät utföra för sin räkning. Lokaliseringen stödes, påpekar Beckman, av en sörmländsk skrivsed: jämte hs B av SdmL är Arvid Trolles lagbok den enda mera omfattande fornsvenska handskrift, som har bokstavstypen <5 i regelbundet bruk. Ortografien i handskriftenär överhuvud taget konservativ, troligen efter den förlaga, som skrivaren har följt. Vid slutet av MEL (fol. 102 r) finns följande skrivarrim: E7 sic est finis. Per maniiin J. J. Jam scripsi fofum pro Crisfo da miJoi potnm. Textfrändskapenmed hs O (=J 79 i Linköping) är mycket stor. Kg 26 och E 27 saknas; likaså —vilket är av större vikt —B 23. E 19 finns inskrivet (fol. 159 v) av samme skrivare och i omedelbar följd med det föregående. Omhs E se N. Beckman a.a. (1917), s. 114 f., 5 2 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=