Mag )uis Erikssons stadslag XIV,Om någon med vett och vilja kastar en annan i Strömmen från Söderbro eller Norrbro. Kastar någon i vredesmod en annan ut i Strömmen från Norrbro eller Söderbro,böte han fyrtio marker.’** Tillkommer livsfara,^** och blir han med vittnen bunden därtill och tagen på bar gärning, då skall liv gå för liv.^’ Kommer han undan och bjuder sedan böter, då böte han efter Dråpamålsbalken, ommålsäganden vill taga emot böter.Stöter någon en annan i vredesmod ut från en sjöbodsbro eller gårdsbro, böte han tjugo marker.^’ Tillkommer livsfara,^" skola böterna vara så som förut är sagt. Och dessa fyrtio marker och tjugo marker skola gå till treskifte: till målsäganden, konungen och staden. Nu förmår han ej böta . . 264 XV.Nu komma män samman med våldsgärningar. Nu komma män samman med våldsgärningar,^'" den ene ljuter döden därav, och den andra får sår; där är den döde gill och den sårade ogill.^'’ Leva båda, då skall till envar gäldas böter för hans sår, och de böte så som lagen säger.^‘ XVI.Nu blir någon huggen med sår i huvudet, med sår i buken eller vad för sår det än är; huru länge man skall svara och sörja för dem. Nu blir någon huggen med sår i huvudet, med sår i buken eller vad för sår det än är, som man kan få döden av; då skall den som gjorde gärningen svara för såren,^*' till dess att natt och år är ute från det att gärningen gjordes. § 1. Nu blir någon sårad eller slagen, och den som gjorde det kommer och gäldar böter till målsäganden, konungen och staden; då är han saklös.^■* Dör han av dessa sår, sedan böter äro gäldade och förrän natt och år är ute efter det att gärningen gjordes, då har målsäganden ej rätt att taga hans liv,'"*’ utan han skall taga emot laga böter för dråpet. Och det skall först stå i boten, som redan var uppburet; sedan skall man enligt lagen kräva det som återstår. Och fogden och staden låte sig nöja med de böter, som de hava uppburit; och där ökas ej deras bot. Och där skall tillkomma en nämnd av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=