FÖRKLARINGAR TILL DRÅPAMÅLSBALKEN II Fsv. Drapanial mädh ivadha, (balken om) mål angående dråp av våda, dråp utan ont uppsåt, genom olyckshändelse. Innehåll: Olika fall av vådadråp (1—9). Dråp och annan våldsgärning av omyndig (10—12). Havande kvinna dräpt av våda (13 pr). Vådaverk av kvinna (13: 1). Ansvar för vansinnig mans eller kvinnas gärningar (14). Vådaverk av fader eller moder (H). Död eller annan skada vållad av husdjur (16). Om skada på kreatur av våda B 18:2, 20 pr. Om vådeld B 22: 4. —Om fader eller moder dräper sitt barn av våda H 2. Om dråp på husbonde av våda H 8:1. —Om en man dräper sin hustru eller en hustru sin man av våda E 19: 2. 1. »Huru många hugg som skola räknas som våda i ett hugg», fsv. Manj^h bog til uadba skulu tälias i eno boggc hs AH, Mang bug til vadba skulo tälias i eno bugge hs B 127 a (Huru mang bog ... hs BCDEKL m.fl.). Liknande ex. i rubriken till R 5 (se s. 191 not 20 a). Om satsformen se E. Wessén, Svensk språkhistoria 3 (2 uppl., 1963) § 194. Rubriken svarar icke exakt mot innehållet i fl. 1. —Här börjar det lilla fragmentet av en 1300-talshandskrift av MESt, som av Schlyter har betecknats som hs F (=AM Add. fol. nr 17 i Arnamagnacanska samlingen, Köpenhamn). Det omfattar endast D II 1—13. Se Inledningen, s. XVIII, not 13. 2. »Då må ej flera hugg än ett räknas som vada»: Det kunde ej tänkas, att gärningsmannen högg miste mer än en gäng. Följaktligen kunde endast ett hugg få räknas som vådaverk. Med denna allmänna regel börjar D II både i MEL och i MESt. — Fl. 1 är i handskrifterna A och H på ett säreget sätt inskriven i initialen 2V. Denna är samtidigt första bokstaven i fl. 2. Det förefaller knappast sannolikt, att detta har varit ett påhitt av den ordentlige skrivaren av hs A. Säkerligen följer han sin förlaga (som dock ingalunda torde ha varit en originalhandskrift av Stadslagen). —Fl. 1 överensstämmer med MEL D II 1. 3. »Hand och huvud»: alla de äldsta handskrifterna av MESt (^hs ABCDEF m.fl.) ha »hand eller huvud» (fsv. band eller buwtb), vilket, såsom Schlyter framhåller, uppenbarligen är oriktigt, men härrör frän den handskrift av MEL, som har varit förlaga. Samma fel finns nämligen i mänga handskrifter av MEL, bl.a. i hs R, som har stått förlagan för MESt nära. 4. »Fyrtio markers vädaverksbot»: i MEL 20 marker. 3. »Dä räknas det ej som vådaverk», fsv. tba tax eig til wadbe, d.v.s. det bedömes icke såsom gjort av våda.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=