DRÅPAMÄLSBALKEN II (om dråp av våda) I.Huru många hugg som skola räknas som våda i ett huggd Nu hugger någon efter en man, och en annan blir råkad av hugget och dör därav; då må ej flera hugg än ett räknas som vada." II.Nu kan av ett hugg bliva två sår. Nu kan av ett hugg bliva två sår. Råkar det hand och huvud,’ det är högsta vådaverk. Det är fyrtio markers vådaverksbot ^ och tolv mäns ed därom, att det skedde av våda och icke med vilja. Och den eden skola de svärja en månad efter det att dråpet var gjort, och var och en för sig. Då räknas det ej som vådaverk, ’ om ej både den som dräpte och dens arvingar, som blev dräpt, båda säga det vara vådaverk och båda gå ed därom, bedja Gud hjälpa sig, så sant som det var vådaverk och ej viljaverk.' § 1. Så som nu är sagt om vådaverksed i fråga om dråp, så skall vid alla vådaverkseder göras, både i fråga omsår och dråp och blodvite, och var och en gå sin ed efter som eden är.^^ Och alla vådaverksböter, i sår eller dråp eller vad det är, skall målsäganden taga som sin ensak, sin bot.” Brister han åt eden och förmår ej gälda böter, eller fullgör han eden men förmår ej gälda böter . . III.Nu står någon i försåt och vill skjuta djur, och en man kommer i vägen; eller någon kastar spjut eller sten eller andra ting över ett hus eller hur det kan vara, och en man ljuter döden därav. Står någon i försåt och vill skjuta djur, kommer en man i vägen och ljuter döden därav, böte han fyrtio marker," med vådaverksed
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=