Dråpamåls hal ken I § 1. Nu tager någon en annan till fånga för dråp,’‘ sedan dråp har gjorts, och vill binda honom till dråpet, och denne nekar till att han har gjort det dråpet; förmår han med vittnen binda honom vid gärningen, miste han sitt huvud. Förmår han det ej, böte han fyrtio marker till treskifte för att han våldförde en saklös.Förmår han ej böta . . Ar han sårad eller slagen, böte de såsomomsåramål stadgas,"” och därtill dessa fyrtio marker. Ffava de tagit honom i hans hus och hem eller annorstädes,"' då hava de brutit edsöret."" 241 III.Om dråparen dör, innan han är lagligen förvunnen. Dör den man, som gjorde dråpet, innan han är lagligen förvunnen, och vidgå arvingarna det, då böte de för dråp, såsom förut är sagt, till treskifte."' Neka de, då skall det stå till tolv män."' Värja de honom, vare han värjd; fälla de honom, böte arvingarna såsom förut är sagt."’ IV.Om dråparen dör, sedan han är lagligen förvunnen. Om dråparen dör, sedan han är lagligen förvunnen, innan hans frist är utlupen, och om målsäganden har givit honom en frist, då skola hans arvingar gälda böter för dråpet såsom stadgat är, till treskifte."” V.Huru böter skola gäldas efter en död. Allt det somskall bötas för faders gärningar, som han förbrutit, eller moders eller andra fränders, då skola alltid böterna gäldas av dens lott, som gjorde brottet, vare sig det är jord, gårdar eller lösöre. Räcka ej gårdar eller lösöre till, då vare arvingarna saklösa både till målsäganden, konungen och staden,"' ty man är ej skyldig att gälda för en annans brott, då man icke har uppburit något."'' VI.Om kvinna dräper en man. Omkvinna dräper en man och blir tagen på färsk gärning eller inomdag och dygn,"” då skall man låta henne komma till rådstugan IG Mar/niis Erihssoiis stadslag
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=