FÖRKLARINGAR TILL EDSÖRESBALKEN I'sv. bulker, balken om cdsörc, eller rättare: b.ilken om brott mot konuni;ens edsöre. — Isv. cl>-sörc n. egentl. 'ed-svärjande', till uttrycket sturia cl>, trol. med kollektiv innebörd, därför att det var flera, konungen och stormännen i landet, som svuro samma ed och högtidligen förpliktade sig att med harda straff beivra särskilda brott mot freden i landet. Se härom vidare »Magnus Erikssons Landslag» ( 1962), s. 201 f. 16 handla om de egentliga edsöresbrotten; fl. 19—2 5 om andra svåra brott. El. 1 Innehall: Brott mot hemfrid (1—7, 18). Hämnd efter ingången förlikning eller sedan böter ha blivit gäldade (8—9). Hämnd på annan person än gärningsmannen (10). Hämnd efter konungens dom (17). Brott mot kvinnofrid (11). Brott mot radstugufrid och kyrkofrid (12—15). Stympning (16). Om en man dräper sin hustru av våda, eller en hustru sin man (19). Om barn blir agat för hårt eller dödat av våda (20). Olagligt fängslande av oskyldig (21). Ansvar för våldsgärning (22). Rån (23—24). Stöld i en annans trädgård (25). Straffrättsliga regler för edsöresbrott i staden (26). »Flock och samling» mot fogden och stadens råd (27). Om andra fall av edsöresbrott D I 2: 1, 10, S 1 20 pr, Tj 16; 1. Eldsöresbalken i MESt vilar i stort sett på motsvarande balk i Landslagen, i viss man anpassad efter stadens förhallanden. Åtskilligt, som icke hade någon tillämplighet i staden (om landbors och jordägares rättigheter, om våldsgärning pa åker och äng under vårand eller skördetid o.dyl.) har uteslutits, straffreglerna ha förenklats, och balken har därför i MESt blivit betydligt kortare än i MEL. 1. Orden »eller går» äro tillsatta i Stadslagen. Likaså i fl. 4. Att rida var väl icke sa vanligt i staden, allra minst vid hemfridsbrott. MESt har f.ö. i E 1 en bättre textform än MEL, som här har en ovanligt trasslig satsföljd. 2. Om »fulla sär» (fsv. full sur) och »skråma» (fsv. skeuu f.) se kommentaren till MEL. Se vidare S I 7 och 9. »Badstugufrid, hemlighusfrid»: enligt VgL I Urbotamäl »i bad eller badstuga» eller »då han gör sitt tarv». »Längre fram uppräknas» (fsv. fruuilcdbis i jitulius): någon sådan uppräkning finns 3. Om »skeppsfrid» se Sk 2. var det nidingsverk att dräpa en man
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=