Magnus Eri kssous stadslag 202 lUidruw, d.v.s. från låntagaren; långivaren är kärande. — »Dagen som de tvista om», fsv. ilagbcu the i in dela, d.v.s. dagen för utlämnandet, när parterna tvista därom. — Rubriken syftar endast på flockens huvudstycke, icke pä § 1. 111. »Vare sig hel dag eller halv», fsv. äntiggia helan dagh ella halffnan, troligen en närmare bestämning till lan lån, d.v.s. vare sig han får uppskov med hela betalningen eller med hälften. Ordet dagher m. dag har i svenskt lagspräk (ofta redan i landskapslagarna) betydelsen ’bestämd, förelagd tid (egentl. den dag då denna tidsrymd utgår)’ och ’(viss tids) anstånd, rådrum, frist’ (Schlyter, Ordbok, s. 115). Samma betydelse finns också hos det mit. dach »bestimmter Tag, Termin, Tagfahrt; Frist, Aufschub», och det svenska ordets användning är säkerligen påverkad därifrån. Jfr att »dag» i Bj 26 betyder sex veckor; MESt J 2:1 talar också om en tidsfrist på sex veckor. — Tidsbestämningen »före solnedgång», fsv. innan solsäter är vanlig i de svenska medeltidslagarna, t.ex. Bj 6 pr, 6: 1, 20 pr, 30 pr; Söderköpingsrätten s. 18, 22; Schlyter, Ordbok). — Tidsbestämmelser, som anknyta till dygnets indelning i timmar, förekomma icke i de svenska medeltidslagarna. Även om vissa uppgifter finnas frän 1400-t. om ur i Sverige (N. Beckman i »Nordisk kultur» Bd 21 s. 44), förekomma icke tidsangivelser grundade på dygnets indelning i timmar under 1400-t. i de från trycket utgivna tänkeböckerna. Ett undantag är Arboga tänkebok 1, s. 143: tvä personer berättade vid rädstugurätten 1461, att de vid en nattvandring hade frågat väktaren, vad klockan hade slagit, och fått • till svar, att klockan hade slagit 12 och snart skulle slä 1. Ett exempel från burspråken se ovan not 14. 112. »Inför rätten», fsv. fore domen (bs A). Andra handskrifter (hs DELMNO m.fl.) ha: fore re11in. 113. »Antingen i pant eller i penningar», d.v.s. kontant eller genom att lämna en pant i säkerhet. Meningen är uppenbarligen att skapa en synnerligen snabb process i fråga om skulder, vid vilka kredit icke är avtalad. Sådana skulder torde det regelbundet ha varit fräga om även i de fall, som anges i § 1; även för skulder av detta slag är rättegången snabb. Lagen anger icke, när exekutionen får äga rum. Något undantag från reglerna i fl. 14 har man dock icke gjort. 114. »Tillkommer där någon dag, hel eller halv», fsv. komber ther nokor dagher i, äiitiggia heel ella balffwer, d.v.s. något uppskov, antingen med hela länet eller med halva. Hs L och M: balfiver eller heel eller meer. 115. För det fall att kredit har beviljats genomför MESt sålunda icke grundsatsen, att käranden skall sä snabbt som möjligt nä fram till sin rätt. Lagen ger i stället svaranden fjorton dagars förlängning av kredittiden. Även här föreskrives, att betalningen skall ske före solnedgång. 116. »Håller han ej heller detta bud», fsv. baldz eig budhet. Ordet bndh användes i MESt icke blott om sådana påbud, som omtalas i Sk 10 och i fl. 14, utan även om den befallning, som ligger i en dom. 117. »Åter igen», fsv. ofitermeer, ytterligare en gång, eller kanske flera gånger. 118. »Såsom förut är sagt» kan åsyfta reglerna i fl. 14 pr om den som icke utfäster sina böter, eller också vad som säges i början av fl. 16. 119. »Det föres talan mot honom», fsv. uardher kärt a han, för att han icke har betalat för kosthållet. 120. Denna mening visar, att fl. 16 avser att skapa en snabb rättegång för de viktigaste formerna i det dagliga livet av till betalning omedelbart förfallna fordringar: för gäld i reda penningar, för kosthåll, för bostadshyra, för skeppslega och för intjänad lön.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=