Kådsf II gli bal kcn till hans fattigdom och huru hans gäld har kommit tilld*’’ Det skall sedan sta till målsäganden, konungen och staden om hans rätt, såsom förut är sagt,^^*" dock så att har det kommit till genom ocker, då skall målsäganden hava minsta rätten. 177 10!t XVI. Huru lån skall dömas ut från en annan, och dagen som de tvista om. Allt gods, som någon lovar att genast gälda, då han tager emot det, och där tillkommer ej lån, vare sig hel dag eller halv,“^ det skall allt utdömas samma dag som det kommer inför rätten,"" före solnedgång, antingen i pant eller i penningar.Tillkommer där någon dag, hel eller halv,"^ då skall han dömas att lämna ut det han är skyldig före solnedgång fjorton dagar därefter."’ Håller han icke detta bud och kräves han åter igen,"' då skall därmed göras så som förut är sagt. § 1. Om det händer, att någon går i kost hos en annan, och det föres talan mot honom,"'*' då skall samma dag utdömas därför antingen pant eller penningar. Reda penningar, huslega, skeppslega, intjänad lön vare i samma lag.^"*^ Nu äro de oense om skulden: den ene säger det vara lånat,^"’^ och den andre nekar; det skall stå till två vittnen,^"" som voro där närvarande, då avtalet därom gjordes dem emellan. 1 111 lls i-j;; XVII. Om lån, de skola dömas ut. Nu taga två män gemensamt något gods till lån,^"" och den ene rymmer bort; då må man taga fullt ut av den som sitter kvar, och denne tage ut sin rätt, var han kan.^"'' Är det så, att de båda äro kvar och de krävas ömsevis,har han likväl ej förverkat sin rätt,"' utan vilkendera han finner eller träffar på,'"'^ av honom må han taga ut sin rätt, som om de båda vore där. någon tager gemensamt med en annan; huru som 12!) i;iO XVIII. Om bysättning. Alla män, vilka de än äro, eller deras egendom,'*^ utom de som äro i konungens råd, eller riddare eller präster eller de som söka 12 Miiijnus Erikssons stnilslai/
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=