Magnus Erikssons s fad siag 168 kommit överens om att segla i följe, dä skall ingen utan nödtvang segla längre bort frän de andra, än att man kan se bommen ombord {l>ä skal ciigi frä ai^ruiii Sir’Ll lcii}ira nani^syujalaust, cn sca megi äss d bor<^i). I detta sammanhang är uttrycket mycket naturligt och verkningsfullt: man skall hälla ihop och icke segla längre frän varandra, än att man kan ge varandra signaler. Stadgandet åtföljes av regler, hur »nödtvang» skall styrkas. Och det avslutas med följande ord, som ger det en vidsträckt användning: F.ii ha-armajina log skolu vera a fiskinesi bicriu ok i sildfiski ok i kaupfanini allinii. Uttrycket »icke längre än att man kan se bommen ombord» har sedan blivit en avstandsbeteckning, som av sjöfolk kunde användas även i andra sammanhang. —Det maste av praktiska skäl finnas en legal gräns, da ingen ändring av ett avtal om skeppslega längre kunde fä göras, även om den som hade lejt fartyget ängrade sig och ville vända om. Dä var skepparens hela skeppslega förtjänad. Man har begagnat sig av ett i sjömanssprak känt uttryck. 68. »Lastar av godset», fsv. opskipar. 69. »Dä är hela skeppslegan förtjänad», d.v.s. da mäste den som har lejt skeppet betala hela skeppslegan. — Jfr en motsvarande bestämmelse i den norska Stadslagen (Magnus lagaböters Bylov) 9:2: »Men sä snart bakstammen kommer dit, där förut var förstammen, och skeppet vänder utät farleden (horfir skip a Icib), dä har styremannen rätt till hela skeppslegan, sävida han icke vill göra ett avdrag». Bestämmelsen finns redan i den norska Bjärköarätten, kap. 171. 70. Fl. H är byggd pä Bj 20 pr; jfr också VSt 111: 111: 8: 1. De förändringar som MESt visar äro av samma art som ifräga om de bäda lagarnas regler om lega av hus (MESt B 10—12 jfr Bj 3 0 pr och 3 0: 1). Säsom fl. 15 är avfattad, mäste den tydas sa, att skeppsägarens rätt till hela legoavgiften inträder först dä resan har börjat, icke redan dä lasten har börjat inlastas; men fl. 15 stär i detta avseende i motsättning till fl. 16, som läter motsvarande rättsverkan vid lega av fartyg av flera personer inträda redan dä lasten har börjat inskeppas. Skeppsägarens rätt enligt MESt att häva avtalet är helt parallell med legogivarens motsvarande befogenhet, men kommer att verka sa, att skeppsägaren skulle kunna bryta kontraktet mot att erlägga halva legosunaman jämte fästepenningen trots att kanske hela lasten är inskeppad. Om hävande av legoavtal rörande fartyg se G. Hasselberg a.a. s. 124 f. 71. »Leja ett skepp gemensamt», fsv. Icghia skip samlcgho. 71. »Skepparen», fsv. skipharrati, befälhavaren pä ett skepp (jfr ovan fl. 12 och 14 med not 61). Bj har här det äldre ordet styritnan man vid styräran, skeppshövding. Men detta ord var sålunda vid 1300-talets mitt föraldrat. 73. »Full skeppslega», fsv. ful skiplöii. »Halv skeppslega», fsv. balff skiplcgba. 74. Av fl. 16 är första meningen hämtad frän Bj 20 pr; jfr VSt III: 111: 8 pr. De tvä senare meningarna av fl. 16 ha icke nagon känd källa. 75. Fl. 17 pr och 17: 1 första meningen äro hämtade frän Bj 20: 2 (och 14; 3). Andra meningen i § 1 saknar känd källa. Jfr VSt 111: Ill: 11. 76. »Styremannen själv», fsv. styremau siäljfwer. Jfr not 61 och 72. 77. Fl. 18 är hämtad frän Bj 20: 2 (och 19: 3). Den första meningen är cn parallellbestämmelse till fl. 6. Närliggande regler finnas i \’St III: III: 11. 78. »Brygga», fsv. bro f. kaj, skeppsbro. 79. Fl. 19 har icke nagon känd källa. 80. »Fästa», fsv. fäst f., täg varmed ett skepp bindes vid land eller vid brygga o.dyk, eller en bät (julle) vid ett större skepp.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=