Köp målabalkc11 143 114. »Hantverkare», fsv. ^criiiii^isniäii. Se Kg H:2 med kommentar. 115. »Huru deras arbete skall stadgas», fsv. huru thera gcr;;/;/g skal läf^fiias. 115 a. »Vart år en gång i månaden i varje stad», fsv. all aar cii tinia i huariiiiii uiauadhc i hiiariuni stadh. Här stadgas sålunda icke endast för Stockholm, utan för alla städer i Sverige. 116. »\"ärdera», fsv. lirdha {lyrdha, lördha), prissätta, värdesätta. Ordet förekommer med denna betydelse flera gånger i MESt: B 9: 1, 19 pr. Km 11 pr. 117. »Stadga om dem», fsv. /rfggw. 118. »Efter som de pröva tiden vara», fsv. epter tby the [nöfua tidhcua iiara, d.v.s. eftersom de bedöma, att marknaden är på de olika hantverksvarorna. 119. »Sä att de som sälja och de som köpa fä fullt mot fullt», fsv. fuU geeit fullo, d.v.s. rättvist. Jfr om uttrycket »fullt mot fullt» B 9: 1. 120. »Annorlunda än de föreskriva», fsv. amiarlcdhh äii the fore Idf’^’ia, d.v.s. till andra (högre) pris. 121. Fl. 19 pr innehåller viktiga bestämmelser om prissättning på hantverkarnas arbeten. De synas ha fått sin plats här till följd av den för medeltidens lagverk så karakteristiska ordningen efter tillfälliga förbindelser och associationer. I det närmast föregående (fl. 18) har stadgats om köttmänglares uppköp på landet, ett undantag från de allmänna köpreglerna, och i samband därmed har då i fl. 19 pr intagits regler om prissättning och priskontroll för hantverksarbeten. Fl. 19 bryter det naturliga sammanhanget mellan fl. 14—18 om handel i staden och fl. 20—23 om marknader och landsköp. —De skyldigheter, som enligt fl. 19 pr älägo fogden och stadens borgmästare och rådmän, att en gang i månaden pröva och fastställa pris pä alla hantverkares arbeten, så att säljare och köpare fingo »fullt mot fullt», ha säkerligen för dem inneburit en jämnt fortgående sysselsättning och avsevärd möda. — Det är att märka, att denna känsliga priskontroll försiggick alldeles oberoende av hantverkarnas egna organisationer, skräna. Det skulle ha varit ytterst intressant att veta, huruvida lagens föreskrifter bokstavligen ha följts, i vilka former den manatliga inspektionen har försiggått, och om den har lett till några allvarligare konflikter mellan stadens myndigheter och skränas representanter. Stockholms näringsliv fortgick i århundraden under denna lag. I någon mån kan man studera spären i de bevarade skråordningarna. — I burspråken förekommer en ständigt återkommande förmaning: »Köttmånglare, fiskare, bagare och andra hantverkare {ciiihitzmen) give skäliga köp allt efter tiden, så att både de som .köpa och de som sälja få fullt mot fullt, vid de böter som därtill höra» ( 1460: 2 5 m.fl.). 122 »Konungens fogde», fsv. konungs foghate hs KQLM. Hs A: Konungen, hs B: foghoten, hs D: radhit medh foghatenom, hs ENO: fogatten tnedh radhmannomen. 123. Om falskhet och bedrägeri i handel stadgas i fl. 2 och 3. Böterna äro där betydligt högre, 40 marker. 124. »Med dem», d.v.s. med borgare i de nämnda städerna, där marknader hållas. 12 5. »En annan dag i stället, som kommer därefter»: andra handskrifter (hs ENO) tillägga: »som är måndagen». — \^issa handskrifter (hs S m.fl.) börja fl. 20 annorlunda: »Atarknadsdagar skola hållas i dessa städer, nämligen Uppsala, Enköping, Västerås, Arboga och flera andra. Dock må ingen göra köp, utan att frid har lysts förut. Och tvä dagar må män och kvinnor fritt köpslå. Och på den tredje icke med några andra än med borgarena själva. Dock skola de ej köpslå om söndagen» o.s.v. 126. Reglerna i fl. 20 pr äro oklara och illa formulerade. Meningen torde vara: handel i samband med marknad får icke göras på söndag, utan skall uppskjutas till
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=