RB 7

Magnus Erikssons stadslag 138 5 8. Flockens regler skola gälla för varje pantsättning, sålunda även för pantsättning av fast egendom. 59. »Den som tager pant av en annan», fsv. hwilkcu man piinf taker aff audruin. Uttrycket är hämtat från Bj 9:3. I MESt torde det omfatta både det fall att pant utsättes till någon, uidhcrmälh panter, varom talas i B 22: 1, och det tagande av pant, varom bestämmelser ges i R 7: 1. 60. »Han skall lagligen uppbjuda den», fsv. ban skal han lagblika ipbiudha, åt ägaren till inlösen, dä tidsfristen är ute och panten enligt överenskommelsen skall inlösas. Uppbudet sker till ägaren och till dennes fränder, om de ha rätt att återlösa panten (enligt J 1:1; jfr även fl. 7). 61. »Tomt», fsv. tornpt, d.v.s. fastighet i staden, hus eller gärd. — Orden »utom ifall det är guld eller tomt» hänföra sig troligen till det föjande: »den skall sedan stå osald i fjorton dagar». 62. »Är det lös pant», fsv. är tbet löös panter, d.v.s. består den av lös egendom. 63. Fl. 10 skiljer mellan »lös pant» och pant av tomt, hus och guld. Pant av lösegendom skall uppbjudas på tre rädstugudagar i^se härom även fl. 7); då måndag, onsdag och lördag äro rädstugudagar (R 1:2), kunna uppbuden av sådan pant ske inom loppet av en vecka. Dä det gäller hus, tomt och guld, är uppbudstiden tre måndagar (om fast egendom se även J 1:1). Sedan uppbud har skett, skall pant av lösöre sta till lösen under 8 dagar, pant av hus, tomt och guld under 14 dagar. Annan till lösen av panten berättigad person än pantägaren fanns blott vid fast egendom, som fränderna ägde lösa (J 1). — Att guld jämställes med fast egendom är ett minne från äldre tid; enligt UL Ä 3 giftorätt. 64. »Hava rätt att äga den», fsv. iiald ban ägba, dv.s. att taga den i sin ägo, i sin besittning. 65. Med fl. 10 jfr Bj 9: 3 och 37 pr. 66. D.v.s. om pantsättning (i andra hand) av pantsatt gods. 67. »Dä med den förfares enligt rätt», fsv. tba rättin är niedb bonnrn gör, d.v.s. enligt bestämmelserna i fl. 7 och 10. 68. »Dä må han gä till den som har pantsatt den», fsv. gauge til tbes ban i tsätte. D.v.s. »andre panthafvaren hälle sig angående ersättning för bristen till förste panthafvaren, af hvilken han erhållit panten, och denne söke pantegaren» (Schlyter, Ordbok). Om panten värderas lägre än vad andre panthavaren har att fordra av den förste, äger han söka denne för skillnaden. 69. Bötesstraff för panthavare, som utsätter pant till högre belopp än den är utsatt av pantägaren, finns i Bj 37: 3. l övrigt torde fl. 11 vara nyskriven lag. 70. »Allt efter som han krävs för pantsättningen», d.v.s. om han blir krävd på en högre skuldsumma än han vill medgiva. Jfr fl. 8 pr. Om uttrycket git a manni skuld tilltala någon inför rätta se G 7: 6. 71. Fl. 12 är hämtad frän Bj 37: 2. 72. Med fl. 13 jfr Bj 37: 1, 2. 73. »Göra köp», fsv. köpslagba. 74. »Köp till förfång för någon annan», fsv. forköp andrum. Jfr mit. lorkap m. Vorkauf, Aufkauf, l orköpen vorweg und im grossen aufkaufen zum Zweeke des "'X'iederverkaufs im kleinen. 75. »Där han kommer till, om han kan», fsv. tber ban a koinber, än ban gitber. fast egendom samt guld och hemmahjon (trälar) icke föremål för var

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=