Köpinål a bal ken ovanför och utanför, det skall där vägas, förrän det utföres. Köper någon järn i fat eller smör eller annat sådant och låter det ligga kvar över vintern, skall det märkas med stadens märked'^** Då det är vägt, må ingen där på stället klandra det om annan vikt, då han vill föra det bortd*’ § 1. Är det järn, koppar, smör eller annat sådant, allt det som kommer från de nämnda städerna till Stockholm, som där lastas från skepp och där säljes, det skall där vägas. § 2. Sänder någon från nämnda köpstäder sina skepp till Tyskland och med dem sitt järn eller annat sådant, som förut är sagt, tage han stadens brev därpå, att det väger fullt,'^” och vare fri i Stockholm för ny vägning,^^‘ om det icke där lastas upp från skepp och där säljes, såsom förut är sagt. § 3. Allt gods, som skall föras utomlands, såsom järn, koppar, fläsk och smör och annat sådant, det skall allt vägas, förrän det föres ut.^^'^ Den som gör annorlunda har förverkat allt det som icke var vägt, om två vittnen finnas. Och allt järn, som kommer till Stockholm och icke håller full vikt,*'‘^ det tage konungen och staden såsom sin ensak. § 4. Var tunnbindare skall hava ett märke, var och en för sig, varmed han skall märka sina tunnor, sälspäcksfat och järnfat och andra sådana, då de äro färdiga, så att om något av dem finnes vara icke så rätt som det skall —om det är tunnor eller annat sådant —då skall därmed göras så som om annan falskhet stadgas i Konungsbalken.'^’ 123 i:5<) XXII. Om marknader i Hälsingland, och var marknader skola hållas i landet. Ingen man må i Hälsingland, Dalarne, Jämtland eller var det är på landet hava någon handel eller där driva något köp, förrän konungens skatt har utgått och är uppburen, lov att fara där i landet och köpslå på rätta marknader, då de skola hållas. Om någon gör annorlunda, skall därmed göras så som här närmast stadgas. Sedan hava alla 146
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=