Magnus Erikssons stadslag X.Om pantsättning, av vad slag den än är, huru med den panten skall förfaras.'”’'^ Den som tager pant av en annan,’” han skall lagligen uppbjuda den^” på tre rådstugudagar, utom ifall det är guld eller tomt.**' Är det lös pant, skall den sedan stå i åtta dagar.**" Hus, tomt och guld skall man uppbjuda på tre måndagar, och den skall sedan stå osåld i fjorton dagar.**'* Blir ej då panten inlöst, då skall den som innehar panten hava rätt att äga den**' eller att sälja den, efter värdering av gode män, två å varderas vägnar.**’ 118 XI.Om någon sätter i pant det som är pantsatt hos honom. Vill någon sätta i pant det som är pantsatt hos honom, skall han pantsätta det för lika många penningar, som det har pantsatts hos honom, och göre det veterligt för den som äger panten, och likaså för den, som den blir pantsatt till, med två vittnen. Och han löse den åter, omhan vill, och utsöke sin rätt hos den som äger panten. Värdesättes panten lägre, då med den förfares enligt rätt,**' då må han gå till den som har pantsatt den och utsöka sin rätt av den som har pantsatt den till honom.**** Pantsätter han den för högre värde, böte han tre marker till treskifte: till målsäganden, konungen och staden. Förmår han ej böta, skall han gå till arbete, såsom förut är sagt, först för målsäganden, sedan för konungen och staden. § 1. Ingen må nyttja en annans pant, eller låna ut den, vid böter av tre marker och återgäldande av skadan. (•(> ()9 XII.Huru man skall lösa åter sin pant. Nu vill någon lösa åter sin pant, och den som innehar panten kräver mera än den är pantsatt för; han lägge framså mycket som han kännes vid, inför fogden och rådmännen, och avlägge sedan sin ed därpå, allt efter somhan kräves på grund av pantsättningen,’*’ såvida där icke finnas vittnen.’* XIII.På vilka villkor man skall sälja sin pant och återlösa den. Alltid då man skall sälja eller återlösa en pant, skall det göras med två vittnen.’"
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=