Byg g 11 / Il gabal keII 113 att broarna vid Stockholm voro i gott skick. Att transporter av »järn, koppar, smör och annat s.idant» fran \'ästeras och andra städer till stor del har gått sjövägen på skepp framgar av Km 21: 1—2. Till sist kan man också fråga, vad sörmlandsstaden Strängnäs egentligen hade för intresse av en bro norrut till Upplandsstranden. — I handskriftsgruppen hs BCKQ saknas orden »dit där bönderna taga vid; Uppsala och Enköping en tredjedel, Sigtuna och Strängnäs» -— tydligen pä grund av ett rent skrivarfel i en gemensam förlaga (haplografi). — Delvis annorlunda ha bestämmelserna om Norrbro tolkats av L. M. Baåth, Helgeandsholmen och Norrström 1 (1916). Om den medeltida Norrbro se framför allt N. Ahnlund, Stockholms historia ( 19 5 3 ), s. 98 f., 106 f. 169. »Den andra Norrbro», fsv. ainiur norra bro, en bro som troligen gick från nordöstra sidan av Slottet över till Helgeandsholmen »Denna andra norra bro har törhända lett fran slottsbryggan till väständan av Helgeandsholmen, ehuru en sådan bro först langt senare ger sig tydligt till känna där . . . Samtiden hade ju synbilden klar för sitt öga och behövde aldrig sväva i villrådighet om meningen» (N. Ahnlund). Se kartan i N. Ahnlund a.a. vid s. 464 och i Sankt Eriks årsbok 19 5 3, s. 41; J. Elers, Stockholm 1 ( 1800), s. 18 f.; E. M. Eant o. J. A. A. Liidekc, De ecclesia Tevtonica (diss. L^ps., 1791). 170. »Nämligen den andra Norrbro och Söderbro», fsv. som ainiur norra bro ok sndhra bro-, dessa ord saknas i handskriftsgruppen hs BCKQ. — »Söderbro», fsv. siulbra bro, som gick frän Stadsholmen till Åsön, nuvarande Södermalm. 171. Om Stockholms bro stadgas i UL B 23: 5; »Stockholms, Örsunds bro. Östens bro och Tilesunds bro skola flera hundaren bygga. För dem skall ock vara större böter än för andra broar.» Varje hundare, som försummade att bygga sin del av dessa broar, skulle böta 40 marker. Underhållet av Stockholms bro torde salunda under förra hälften av 1300-t. ha blivit överflyttad frän l.tgsagans hundaren till de sex Mälarstäderna. Böterna blevo oförändrade, 40 marker. — I en handskrift av MESt, skriven 1622 (Schlyter nr 100), finns följande tillägg; »När de från de förut nämnda städerna hava ombesörjt detta, skola de i gengäld hava den fördelen att en manads tid handla med inländska och utländska män östantill vid bron, fjorton dagar före och fjorton dagar efter Mikaelis [30 sept.J, utan varje invändning, fritt och oantastat.» 8 M(if/Nns Krikssofis
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=