Byggti m gabal kcn 109 aret, och den lag pa hösten, vij Mikaelsm'assan: »Rätta Icgostemna skal wara från Michelsmessodag til samma tid åhret thcrefter, sa i staden, som ä landet.» Enligt legostadgan 183 3 skulle legohjonsavtal slutas för tiden till nästkommande 24 okt. (eller i Stockholm även till 24 april, sålunda även för halvår). Veckan närmast efter 24 okt. var den s.k. friveckan. — »Från påsk och till Mikaelsmässan»: samma terminer voro enligt Kg 18:1 fastställda för utlämnande av stadens skatter till konungen. — Enligt den norska Frostatingslagen (1:20) var det förbjudet för arbetsfolk, som ägde mindre än 3 marker, att fara i köpfärd mellan pask och Mikaelsmässan: »Det är oss också kunnigt, att av ingenting skadas vårt rike mera än därav, att man ej kan fä arbetskraft pä landet (/' herpi^um). Ty alla vilja nu fara i köpfärd, men ingen arbeta ät bönderna. Och därför vilja vi alldeles förbjuda, att någon far i köpfärd, som äger mindre än 3 marker. Detta förbud skall gälla varje ar frän påsk och till Mikaelsmässan. Men från Mikaelsmässan och sedan hela vintern må envar fara i frid med det som Gud har givit honom, vare sig det är mera eller mindre.» Förbudet upprepas i Landslagen (8: 23) och i Stadslagen (7:22). Det har tydligen till syfte att bevara arbetskraften ät bönderna under jordbrukets bräda tid mellan påsk och Mikaelsmässan. 121. »Ffusbonde», fsv. byaiuau. 122. »Husbonden», fsv. byamauncnum. 123. Om lega (hyra) av gärd se fl. 13. De båda sista meningarna i fl. 21: 3 (»Och så skall husbonde . . . om lega av gärd») äro ett tillägg i MESt och sakna motsvarighet i MEL. Däremot har Landslagens bestämmelse om en »frivecka» mellan legostämmorna icke upptagits i Stadslagen. Sannolikt har den likväl praktiserats även i staden. 124. De tre föregående meningarna (»Och de skola lämna staden . . . hans penningar hav^a ökats») med de harda straffrättsliga bestämmelserna äro ett tillägg i MESt och sakna motsvarighet i MEL. 12 3. »I fulla utskylder så som en byaman», fsv. medb byaman i fullom vtskiUlom. Enligt MEL däremot »i halva utskylder gent emot bonden», fsv. i half gärf) vicj) bonJanum. 126. Fl. 21 bygger i allt väsentligt pä MEL B 14, men är i vissa avseenden utförligare; se noterna 123 och 124. Också fl. 21: 5 är ett tillägg i MESt. 127. »Sedan efet har ringt i vård», fsv. länger . . . än i wardb är ringbt, d.v.s. »om aftonen 1. natten sedan det genom ringning är tillkännagifvet att vakthållningen fiir natten tager sin början» (Schlyter). — I burspråken upprepas ständigt detta förbud mot att sälja öl efter kl. 9 pa kvällen: »De som tappa öl skola giva fullt mätt och hava rätt stadens stop [jfr Knt 2 5—27], och ingen sälje öl, sedan 9 har slagit och det har ringts i vård, vid sådana böter som därtill höra» (1460: 22). 128. »Såsom deras ensak», fsv. oiskylt (se not 93), d.v.s. utan att någon målsägande tager del av böterna. 129. »Någon skada pä grund av slagsmål», fsv. nokor uadbc .. . . ajf slagb. 130. D.v.s. gärningsmannen skall dessutom straffas enligt lagens bestämmelser. Tavernaren var sålunda ansvarig för att inga slagsmål uppstodo i hans tavern, sedan det hade ringt i vård. Böterna för tavernaren på 3 marker aterkomma i § 1. 13 1. »Väktare», fsv. icardbmän, som svarade för vakthållning och vårdringning. Se om dessa Kg 15: 12 och 16: 3. 132. »Pant till vedermäle», fsv. uidbermälis pant, d.v.s. pant som tages till bevis, i detta fall därom, att de hade suttit med ljus och eld längre än tillätet var. om kläder tagna från tjuv i trädgård. Jfr Tj 6
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=