Byg g II i ngel bal kc/I 105 fästepenning, som vid köp af lös egendom stundom gafs af köparen eller säljaren, eller af bada, till kyrkan och de fattiga»; det sättes i motsats till fästipeiiinf^cr Bj 6: 2. 1 MESt förekommer det endast här i B 11, där det användes vid lega av fast egendom; för detta fall är det enligt Schlyter (Glossarium till MESt) liktydigt med fästepenning. Schlyters uppfattning, att gudspenning har olika betydelse i Bj och MESt, återkommer i hans ordbok; den för tydligen fram till att vid köp av lös egendom gudspenningen har tillfallit andra än vid hyra av fast egendom. Gudspenning förekommer också i fragmenten av Söderköpingsrätten; Bureus säger, att gudspenning gavs, när någon gick till sjöss. Ordet gudspenning, som finns på flera ställen i VSt, härstammar från kontinenten: mit. godespcinihtk »Elandgeld, insofern es urspriinglich gottcsdienstlichen Zweeken oder den Armen zu Gute kam». Se vidare »Svenska Landskapslagar» Bd 5 (1946), s. 47.1. 57. »Brand kommer pa», fsv. bränder offner ganger, eldsvåda inträffar, och husägaren blir därigenom husvill. Dä skulle han få dela bostad med hyresgästen. 5 8. »Husbonden», fsv. bondin, husägaren. 59. Med fl. 11 jfr Bj 30 pr (senare delen). Andra meningen i fl. 11 saknar motsvårighet i Bj och i MEL. 60. Med fl. 12 jfr Bj 30: 1. —Bestämmelserna i Bj och i MESt B 10—12 om brytande av hyresavtal kunna sammanfattas sålunda: Hyresgästen skall utan påföljd för sig kunna bryta ett avtal om hyra av hus eller gård, om han tillsäger ägaren med tvä vittnen, enligt Bj »före solnedgången dagen därpå», enligt MESt innan fästepenning är given. Efter dessa tidpunkter kan hyresgästen (^enligt båda lagarna) bli fri, om han betalar halva hyran. Har han flyttat in, måste han enligt MESt erlägga hela hyran. I Bj saknas regler för detta fall. —Hyresvärden fick likaså enligt Bj bryta avtalet, om han med två vittnen tillsade hyresgästen »dagen därpå före solnedgång». Därefter kunde han bryta avtalet genom att lämna halva huslegan äter. Enligt MESt torde värden utan påföljd ha kunnat bryta avtalet under samma villkor som i Bj. Sedan tidsfristen har gått till ända, måste han återlämna halva hyran och gudspenningen. Även om hyresgästen hade flyttat in, kunde enligt båda lagarna hyresvärden bryta avtalet, men måste dä återbetala hela hyran. För husägaren-hyresvärden blir det därför ekonomiskt allt oförmånligare att upphäva avtalet, ju längre det har varat. HjTesgästen kompenseras för att han i förtid mister sin bostad genom att han får igen vad han har betalat under den gångna tiden. 61. »Före fardag», fsv. fore fardagh, flyttningsdag. Av fl. 10 framgår, att det fanns tvä flyttningsdagar om aret, men det omtalas icke i MESt (lika litet som i Bj), vad som var laga fardag i städerna. Sannolikt ansågs det vara så allmänt känt och vedertaget, att det ej behövde fastställas i lagen. 62. »Till nästa flyttningsdag»», fsv. til annars slätnpnodagx. 63. Orden »i gärden» saknas i hs A. 64. »Som han kom överens med honom föregående ar», fsv. som ban stadgadhe niedb honom förra aret. Detta tyder på att hyresavtal brukade ingås för ett ar i taget. — Fl. 13=Bj 30: 2. 65. »Bryggpanna», fsv. panna {., för olbry'gd; »kölna», fsv. kölna f. torkhus, där säd mältes för ölbrygd och lin torkades för skäktning. 66. Fl. 14 är till större delen hämtad frän Bj 30: 3. Sista meningen (»Fördärvar gästen ... a varderas vägnar») är dock ett tillägg. 67. »Kreatur», fsv. fä; ordet bör enligt Schlyter utgå, därför att det saknas på motsvarande ställe i MEL. Det är onekligen ett onödigt tillägg i MESt. 68. Att böterna skulle treskiftas är ett tillägg i MESt. 69. »Skall hon bliva slagen vid käken», fsv. wardbe slagbin uidber stnkkin, d.v.s.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=