Magnus Er/ksso us stad slag 104 tryckets ursprung se A. Kock, Svensk ljudhistoria 1, s. 234 f. (av fsv. ’i äl-est-l>ik', som har utvecklats till lälcs-fig); annorlunda A. Torp (Nynorsk etymologisk ordbok, 1919) och K. I'. Söderwall (Ordbok): ombildning av ett mit. uol ist; E. Grip (Svenska Landsmål IS: 6, 1901, s. 57): av fsv. lärJbis värdes, med övergång av rd >/. —Schlyter (Ordbok, art. tälta) har felaktigt uppfattat uäli här i MESt som pres. konj. han välje; han »bestämme huru han vill bygga». — Uttrycket uälis var tydligen alldeles okänt för skrivaren av hs E. Han ersätter det med följande »emendation»: Wil sidhan then sik til hygningh bindher hy^gia, bygghe thet . . . 39. »Som tillbjuder jämn delning», fsv. til liikningh binder-, fsv. likning f. jämn delning (d.v.s. likt gen liko); överenskommelse, uppgörelse, förlikning; jfr mit. likinge Gleich-, Ebenmachung, Vergleich, till verbet likenen gleich machen. Jfr Schlyter (Ordbok): likning f. »värdering till bestämmande af en viss summa penningar, hvarmed en delegare i ett hus 1. en tomt må lösa till sig en annans del, sä att det är fult ok likt gen fullo; biudha til L, bjuda den bestämda summan till den andres utlösande.» 40. Ordet »sedan» saknas i de flesta handskrifter (hs BCGKQ—DELMNO). 41. Ordet »sedan» (hs DNO—LM) saknas i hs A m.fl. 42. D.v.s. den uppgörelse som har skett skall bli bestående för al! framtid och far ej senare klandras. 43. »Nedanför en annan», fsv. i ndir andrum. 44. »Jämnt med en annans», fsv. iämpt uidher annars, d.v.s. pa samma plan, jämsides. 45. »Är så beläget», fsv. sua är laght. Verbet är laght måste här syfta pä det föregående ligger. 46. »Grannen», fsv. uidherboande mannenom, d.v.s. den som bor bredvid, närmast. Hs D: widherbyggiandenum. 46 a. Hs LMNO ha här en starkt avvikande formulering (se Schlyter s. 136 not 3 6 och 48): »Ingen må sälja några ägor, tomt eller gärd, källarrum eller stenhus till någon annan än grannen, om han vill köpa det, det som ligger nedanför eller ovanför eller sä bredvid honom, att gode män kunna syna det och styrka, att detta område ej kan byggas utan att skada honom.» 47. »Kan yrka återgång», fsv. ma thet ater kalla. 48. Fl. 9 saknar motsvarighet i Bj och är tydligen med sin invecklade satsbyggnad i MESt nystiftad lag. 49. »Lejer», fsv. leghir (inf. leghia), för viss tid mot avtalad lega (fsv. legha f.). 50. »Fästepenning», fsv. fästipänninger: d.v.s. städja vid hyra av fastighet. Jfr B 2 1 pr (städja till legohjon). Sk 15 (städja vid skeppslega). Km 1 (handpenning vid köp av lösegendom). 51. »Med två vittnen», fsv. medh tuäggia manna tiitnum, cgentl. med vittnesbörd av tvä män. 52. »Vill den som lejde icke stå fast», d.v.s. ångrar han sig, innan han har flyttat dit. 5 3. Om hyresgästen bröt avtalet, förlorade han sålunda handpenningen och måste betala halva den avtalade hyran, men var sedan fri. — Fl. 10 är utarbetad pa grundval av Bj 30 pr (första delen). 54. »Dä tilldömes honom som har lejt rätt att vara i g:trden», fsv. tha domes honom som Icgde i gardhdenom uara. 5 5. »Han», d.v.s. husägaren. 5 6. »Det», d.v.s. gården eller huset. — »Gudspenning», fsv. gudz päningh (ack.). Ordet finns även i Bj 6: 1 och översättes av Schlyter (Glossarium till Bj): »ett slags
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=