Bygguingabalken 103 (sainii)i kallii hs BCKQ). Uttrycket »allmogen» i staden förekommer även Kg 19: 1 (se not 108) och Km 3 1: 1. 2 5. »Inom den manaden», fsv. innau then manadb, d.v.s. inom en månad därefter. 2 5 a. Hs LM ha en mycket kortare och dock tillräcklig formulering av fl. 8 pr (fr.o.m. »ty de som bo» t.o.m. »som förut är sagt»): »därför att om dem som bo ovanför honom händer nagon våda [t.ex. eldsvåda], att de (då) kunna komma till vattnet. Kommer nagot käromål mot honom, att han ej har så byggt, höte han 6 marker till treskifte. Och dock skola fogden och borgmästarna förelägga honom en dag [=en tid att bygga bron] pa rådstugan.» 26. 1 cn handskrift (Schlyter nr 13, slutet av 1400-t.) tillägges: »Den som kastar eller skottar från sin gata in pä cn annans gata eller tomt, böte sex örar till treskifte: till malsägandcn, konungen och staden.» 27. »Brolägger», fsv. Broar; broa gafu »förse gata med bro (där det behöfves), om ej här menas att laga gata med grus 1. stensättning» (Schlyter, Ordbok). Utan ringaste tvivel är det det senast nämnda, som avses här. 28. Med fl. 8 jfr Bj 41 pr. 29. »Nedtill», fsv. vnJi; »ovanpå» fsv. offuan a. Det är här fråga om hus i två vaningar, som två borgare bygga tillsammans på en tomt, den ene undervåningen, den andre övervåningen. 3 0. »Stenfot och nedersta bjälklaget och allt det som därtill hör», fsv. vndigärsl ok alt thet ther tilhörc. Hs BCGKQR: i ndegcrdb, hs DELMNO vudcgicrdba balka o.dyl. 31. »Vare sig på sitt bygge eller i sina inkomster», fsv. antiggia a sinne bygningh eller sinom ingiäldum. 32. »Efter fyra gode mäns värdering», fsv. epter fira godbra manna mätzordbum. 3 3. »Tomt» går strängt taget icke in under begreppet »byggnad», fsv. bygningb. 34. Orden »andra goda» saknas i hs A. Fsv. som radbmän ella byamän, som tbet skiilii (^hs A m.fl.); Det första som är sannolikt en felskrivning, som har gjort texten oklar; det har åstadkommit åtskillig förvirring i handskrifterna. Eller också ha orden radbmän ella byamän i en tidig utskrift av texten tillagts (ovanför raden, eller i marginalen) och sedan vid avskrivning tanklöst insatts efter som (som därefter måste upprepas). 3 5. »Fastställa penningar dem emellan», fsv. läggia päningba tberra ?nällen, d.v.s. bestämma den summa penningar, som den ene skall betala för den andres andel i huset eller tomten. 3 6. »Så att det är fullt och lika gent emot lika», fsv. som fult är ok liikt är gen fullo. Texten i hs A m.fl. är oklar. Troligen skall den uppfattas så, som den har återgivits tydligare av andra handskrifter (hs LM): sua af fult är geen fullo, oc likt är geen liko. 37. »Så som de vilja taga det på sitt samvete», fsv. som tbe uilia tbet taka a sannindb sina. 3 8. »Väl den sedan, som tillbjuder jämn delning», fsv. wäli sidban tben til liikningb binder. Wäli sidban—iiälis sidban; s har i uttalet varit gemensamt för båda orden. Fsv. välts interj. väl! hell! till lycka! Ä. nsv. väles, välis (Dahlgren, Glossarium). »Wäles den som nu feek räka Borres hustru» (Amman, 1756, s. 81). Sv. dial, väles »o! me vel o! te felicem. Wäles mig» (Ihrc, Glossarium 2, sp. 1059); väles dej! lycklig du! Gud väles dej! Gud give dig lycka, framgång (Rietz, s. 828; \Tndell); no. dial, vxles. Om ut-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=