Byg gII / Il gabal k c n 101 Bestämmelserna i MKSt om kreatur i staden (fl. 15-—20) kunna kompletteras med en del ordninjtsföreskrifter i burspråken: »Ingen får hava svin här i staden längre än till påsk. Den som sedan har svin i staden böte 3 marker. — Envar bryte ned sina svinstior före pask, vid böter av 3 marker. —Ingen husman eller huskvinna får hava ko eller svin här i staden, vid böter av 6 marker, och miste kon och svinen. — Ingen som har egen gård skall hava mer än en ko, dock så att hon icke skall ligga ute pä gatan nattetid, och ingen ha svin längre än till påsk. Den som sedan har dem i staden, han skall mista tlem och böta 3 marker» ( 1459:40, 41, 51, 52). »De som hava byggt svinstall i granderna, de bryte bort dem inom 14 dagar» (1460: 34). »De som hava svinstall i gränderna eller svinhoar, de bryte bort dem och göre rent vid böter av 3 marker, och envar köre sina svin pa malmarna» ( 1462: 34). »Finnas några svin i sommar kvar här i staden, skola de tagas bort» (1463: 42). »Ingen far hava svin på vind eller i källare» (1476: 44). »Den som har svin i staden, han gömme dem inomhus eller släkte dem. Mister han dem, har han icke att klaga för nagon» ( 1478: 56). »Ingen far giva sina svin (mat) på gatan, vid böter av 3 marker» (1481:44). »De dannemän, som hava drängar och hästar på stall, undervise sina drängar, att de skola rida höviskt på gatan och ej ränna (rida fort) pä allmän gata, så att de skada någon» (1476:78). Det är rätt naturligt, att sådana bestämmelser om kreatur i staden stå i nära samband med de föreskrifter om renhållning av gator, broar och gardar, som utgöra en sä väsentlig del av burspråkens innehåll. 1. »Som skola se och syna byggen grannar emellan och avgöra om sådant», fsv. sow hyt’n/iii’b wiiiiitu wcilow skiilii scc, skudha ok irskilia. Orden manna mellow hör närmast till det följande i rskilia, d.v.s. avgöra i tvister grannar emellan angående byggningsfrägor. En riktig ordföljd har överskriften. —De båda tillsyningsmännen för byggen omtalas även i Kg 16: 3. 2. »Sina grannar, som känna till det», fsv. nanranna sina, som ther aff nita. Fsv. nat^rannar pl. närgrannar, d.v.s. de som bo närmast. 3. »Sin grannes», fsv. nagranna sins. 4. »Ett dropprum en aln brett», fsv. ena alin hret druprum, d.v.s. utrymme av en alns bredd, till skydd mot takdropp. — MESt följer här Bj. \'St har en fot, med rätt att överbygga, men skyldighet att uppfånga vattnet genom takränna (III:I 12 och 19). — Om dropprum se H. Hansson i »Kulturhistoriskt lexikon» ( 1958). 5. Med fl. 1 jfr Bj 2 pr och 33: 1. 6. »Hemlighus», fsv. hemelikt bus, avträde; ordet är lånat frän mit. 7. »Tre fots dropprum»: sä även Bj och VSt. Utrymmet var icke stort. — »Mellan hans hus och sin egen gärd eller sitt hus», fsv. mellan bans bws ok sins egbins gardb eller bus (hs A). Orden gardb eller bus saknas i hs BCGKQ. Sannolikt böra orden eller bus utgå, eftersom de saknas i textkällan, som är Bj. Den oklara formuleringen har uppkommit genom en ändring av texten i Bj. 8. »Såsom förut är sagt»: bötesbestämmelsen är ny och hänför sig till fl. 1. — Fl. 2=Bj 2: 1. 9. »Såsom förut är sagt»: också här är bötesbestämmelsen ny och hänför sig till fl. 1. — Fl. 3 =Bj 3 3 pr. 10. »Skäre av», fsv. skäri aff, d.v.s. skäre bort det som skjuter över. 11. »Där två gardar mötas», fsv. Huar gardba ganga badbe saman. I st.f. gardba har Bj 33: 2 gaffla (hus)gavlar. Detta ger bättre mening. Texten i MESt kan vara ett
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=