RB 7

Maguns Erikssons stadslag 80 2. »Uppbjuda», fsv. ipbiitilha, d.v.s. bjuda ut (fastighet) till försäljning. För innebörden jfr 1734 års lag J 4; 3 »I alla upbud skal summan nämnas, för hwilken then jord, hus eller tomt upbiudes.» —»Pä tre mändagar»: rädstugudagar voro enligt R 2 måndagar, onsdagar och lördagar. 3. »Sedan bjuda samma gärd . . . till närmaste fränder», fsv. siJhari biudha then saitia garJh västom fränJom. De bäda momenten: uppbud (till försäljning) och hembud (direkt till fränderna) framträda här tydligt skilda, liksom också i fl. 3 pr och 3:1. Ordet »hembjuden», fsv. bembudhin förekommer i fl. 2 pr, 3: 1 och B 9: 2. —»Närmåste fränder»: Lika litet som i Bj bestämmer MESt, vilka fränder som äro »de närmaste». Först genom Kungl. förordningen den 27 juni 1720 om bördsrätt till jord på landet stadgades, med giltighet även för stad, att bördsrätten i sidoled ej sträckte sig längre än till syskonbarn (kusiner). MESt har ej heller någon bestämmelse om ordningen, när tvä eller flera fränder ville börda; först i 1734 års lag stadgades, att bördsrätten skulle utövas av den närmaste fränden. Vilka som äro behöriga bördemän anges i 1734 års lag sålunda (J 6: 1): »Bördemän äro säljarens barn och bröstarfwingar, så länge the til äro: sedan föräldrar och förfäder, och the som honom ä sidone skylde äro til och med syskonebarn, eller the, som i lika led med them äro. Dock måge ej säljarens fädernes fränder börda säljarens mödernes jord, ej eller mödernes fränder säljarens fädernes jord . . . Dela män om börd; ware then närmare at lösa i börd, som närmare är at taga ar£.» 4. »Fjorton dagar»: den motsvarande fristen enligt MEL J 2 är ett är. 1734 års lag J 3:1 »I staden äge ock bördemän rätt, at lösa jord, hus och tomt, ehwad thet är arf, eller aflinge, inom tolf wekor ifrän tridie upbudet.» 5. »Ärvd egendom», fsv. ärfdha godz. 6. »Förelägga», fsv. foreläggia, bestämma, besluta, utsätta. 7. »Den som har lånat», fsv. then laant haffuir, d.v.s. långivaren, innehavaren av panten. 8. »Sedan bjude han det för inlösen till hans närmaste fränder», fsv. sidban biiidbc nästom frändom hans thet aterlösa. Det underförstådda subjektet till hiudbe måste vara långivaren. 9. Fl. 1 utgör en bearbetning av Bj 1, som ligger till grund och i huvudsak innehåller samma bestämmelser. Om försäljning av ärvd jord pä landet och bördsrätt se MEL J 2—3; om motsvarande bestämmelser i landskapslagarna se »Svenska landskapslagar» Bd 3 ( 1946), s. 472 (not 3). — 1734 års lag stadgar (J 4: 2) följande: »Jord, hus och tomt i staden, som säljes, skal ock offenteliga wid öppna dörar ä Rådstufwu tre mändagar upbiudas, fyra wekor emellan hwart upbud . . . Kommer ej klander ä thet köp, inom tolf wekor ifrän tridie upbudet; ware thet tå lagständit, och sedan friskilling gifwen är, skal thet med Rättens fastebref bekräftas.» Jfr not 36. 10. »Säljer undan bördemännen», fsv. bort säl fraan byrdhamanntim. 11. »Utan att den har blivit uppbjuden på rådstugan eller hembjuden till fränderna», fsv. obudhnan i ft a rudstnw eller frändom eig heembiidhnan. 12. »Han», d.v.s. den frände, som vill återlösa. 12 a. »Den ärvda egendomen», fsv. arffuii. Jfr not 62 a. 13. »Med tvä andra män», fsv. siäluir tridhi, själv tredje. Jfr § 2 »med tre mäns ed». 14. »Denna egendom», fsv. thet samma godzit. — Med fl. 2 pr jfr MEL J 4. 13. »Så som den blev såld», d.v.s. för det pris, till vilket gärden blev såld. 16. »Förbättrad», av köparen under den tid, som han har innehaft gården, d.v.s. högst ett år.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=