kap i te l i i 75 Men båda dessa generella omdömen är onyanserade. Inte bara med tanke på att tiderna hade förändrats och t ex helgonet Pancratius under denna tid måhända hunnit mista sin attraktionskraft i Falköping. Utan än mer därför att kyrkan hade justerat sin kravlista och exempelvis bytte ut de inkomstbringande biskopsböterna mot andra kännbara och måhända mera effektiva sanktioner; man tog igen på gungorna vad man förlorade på karusellen. Detta förefaller uppenbart vad gäller de svåra sexualbrotten, där biskopsböterna sattes ned från 9 till 3 marker.Ty å andra sidan ålades brottslingen iYngre lagen en mycket kostsam resa till Rom (Kk §52), samtidigt som biskopens åklagare fick åtalsrätt vid fall av uppenbart hor (Kk §58).53 Den Bestickande Teorin har följaktligen anledning att återkomma till några av ovanstående punkter i ett följande kapitel; övriga överlämnas med varm hand till framtida forskning. Enligt beslut vid mötet i Skänninge 1248, upprepat vid provinsialkonciliet i Tälje 1279, skulle st i f t s synode r (prästamot) avhållas en gång om året i varje stift. Under biskopens ledning borde då hela prästerskapet möta upp. Prästmötet avslutades med att biskopen (formellt egenmäktigt) utfärdade Synodalstatuter på latin till prästerskapets kännedom och efterrättelse. Den ideologiska grundtanken var att stiftssynoderna (liksom de här ej behandlade provinsialsynoderna för hela den svenska kyrkoprovinsen) skulle implementera den kanoniska rättens föreskrifter. Stiftssynodernas historia har på grundval av ett ofta magert material utretts i en liten men innehållsrik avhandling av Sigurd Kroon,“Det svenska prästmötet under medeltiden. Dess uppkomst och ställning i samhälle och kyrka”.Från den inhämtas att Skarastiftet genomförde sitt årliga prästmöte Christianity, SocialTolerance and Homosexuality, 1980: 286-295 (ssk s. 292, not 67). Jfr även J E Almquists fascinerande undersökning:“Tidelagsbrottet”, 1926 (ssk s. 43). 53 Se kapitel I, ex. M. I lyd 15 krävs 1 1/2 marker i betalning till biskopens kaplan för Rombrevet. Denna avgift har försvunnit i Kk § 52, jfr GiftB § 15, där alla Rombrev uttryckligen skall finansieras genom kyrkans ordinarie inkomster av biskopstionde. II. 1.Allmän bakgrund B i skop Brynol f s synodal statute r 7 j ul i 12 8 0 ( s s 11 )
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=