f y ra ky r k l i ga lag te xte r 72 gjort våldsamt motstånd vid insamlingen, att vissa klerker hade avvikit med korstågsmedlen till fjärran ort samt att Skaras borgare hade brutit sig in domkyrkans sacrarium för att där lägga beslag på 700 silvermark.47 År 1281 utfärdades en ganska kortfattad förordning, som är känd under namnet Biskop Brynolfs Stadga. Rubriken är något missvisande. Som Gösta Åqvist framhållit var det inte biskopen som talade i stadgan utan kungen själv. Enligt Brynolfs ingress är det denne, “min herre konung Magnus”, som “i samråd med vårt kapitel har förordnat sålunda...” (mæd uærs capituli ra∂i skipa∂i thæssæ le∂). Brynolf stadfäste (!) denna förordning för att få slut på “den oenighet, som finnes mellan lekmän och klerker i vårt biskopsdöme om kyrkans friheter” (tha missæmiu ær röres mællum lecmanna oc clerkæ i varu biscupsdöme iuir kirkiunnær frælsi).48 I BBS1281möter utförliga föreskrifter om hur diverse avg i f te r t i l l kyrkan skall erläggas (främst tionde och huvudtionde) samt hur diverse f r i d s b rot t skall straffas med biskopsböter i likhet med diverse brott mot en anständig s e xualmoral. Det finns all anledning att utsätta BBS för en hittills saknad, systematisk granskning. Här inskränker jag mig till att notera några punkter, där intressanta iakttagelser och resultat har framkommit som biprodukt vid arbetet med Den BestickandeTeorins grundläggande uppgift, att etablera en relativ kronologi mellan bevarade aktstycken av relevans för Yngre Västgötalagens tillkomsthistoria. Ur den synpunkten har Brynolfs kungliga stadga sitt främsta värde genom den säkra dateringen till år 1281. 47 DS App. I, Acta Cameralia (1936) nr 50 - 61. Även kung Magnus och biskop Brynolf framstår här i tvetydig dager. Den sistnämnde hade behållit sin egen korstågstionde, eftersom han planerade att själv bege sig till Det heliga landets undsättning. Den misstänksamme påven krävde att biskopens tionde skulle uppbäras och deponeras på ett säkert ställe, tills Brynolf gav sig i väg (nr 59); resan blev aldrig av. Jfr den något överslätande framställningen iY Brillioth 1941:36 ff. 48 Åqvist 1989: 119. Biskop Brynolfs Stadga (BBS) utgavs i tryck efter versionen i hs B59 av Collin & Schlyter, SGL I, s. 70-73. Där anges i fotnoter några avvikande läsarter i hs H (1350 -1400), som är mera lekmannavänliga (se därom kap. 7). BBS finns översatt till nusvenska i HW s. 224 f. (1 finstilt trycksida). 2. Fyra kyrkliga lagtexter I . B i skop Brynol f s kung l i ga stadga av å r 12 81 ( b b s )
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=