laure nt i u s bok och yng re vä stgötalag e n 62 är ovanligt. Så har skett i exempel P, och för ännu ett aktuellt fall hänvisar “mellerstisten” tillYngre lagens Ärvdabalk §§ 25-26, där det nya stadgandet om jordgåva hänsynslöst splittrar upp en flock om efterlevande hustrus arv. Till detta är en gång för alla att säga följande. Det är möjligt, att ett eller flera av förslagen i Laurentius bok har haft ett eller flera försvunna tillägg till Äldre Västgötalagen som förlaga eller inspirationskälla. Men för att detta skall kunna hållas för troligt fordras andra argument än det enda, att Laurentius bok av ålder har ansetts innehålla excerpter ur (någon version av)YngreVästgötalagen. I det aktuella fallet föreligger inga sådana argument.Tvärtom får Den Bestickande Teorin vatten på sin kvarn genom att den sene Laurentius återkommer till frågan i lyd 105. Det hade en excerpist ingen anledning att göra. Däremot ett domkapitel som inte var tillfredsställt med de nyss anförda bötesstadgandena iYngre lagens Kk §§ 62 och64.Men detta berodde inte på missnöje med den tekniska utformningen utan på sakinnehållet, som (bland annat) inte gjorde tillbörlig åtskillnad mellan högre och lägre kleresi. I detta förslag föreligger djupa vatten, som ska lodas i kapitel 3. Här ska jag blott notera, att den förut nämnda lustiga detaljen nu har fått en allvarlig funktion.Ty den indicerar att lyd 105 har tillkommit efter lagkommissionens/landstingets slutförhandlingar omYngre lagens kyrkobalk, i varje fall dess §§ 62 - 64. Med politisk korrekthet har kyrkan i sitt ändringsförslag lyd 105 accepterat kyrkobalkens (ovan kursiverade) inkonsekventa ordningsföljder med häradets rätt före konungens i § 62 och tvärtom i § 64. I “Praktisk inledning” anförde jag ett pedagogiskt exempel på de många svårigheter som - hittills - har drabbat de forskare som har haft anledning att uppmärksamma de s.k. Lydekini excerpter. Där redovisades en talande jämförelse mellan texten iYngre lagens Förnämesbalk §44och dess mot- ‘Om präst, djäkne eller subdjäkne bryta mot lag på kyrkans jord, böte de häradets och konungens rätt därför till biskopen. Bryta de annorstädes, böte de till biskopenkonungens rätt och till häradet dess rätt.Av alla andra klerker tage landsdomaren båda delarna. Klerk skall (värja eller fälla) klerk såväl i edsöresmål som andra mål.’ lyd 105. (HWs övers, min kurs) 10. Exempel Q, R, S,T, U,V (o.s.v.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=