kap i te l i 59 Hur ska detta förklaras? Jo, med en politisk analys, som utgår från att det här rör sig om hjärtefrågor för Skarastiftet i (den blivande) Kyrkobalken. Sådana bevakades lämpligen genom väl genomtänkta och formulerade utspel, och det är två sådana kyrkliga utspel i förhandlingarna, som har lämnat spår i Laurentius bok. Frågorna har emellertid varit tvistiga, så tvistiga att de har föranlett utdragna förhandlingar. Detta har lett till ett försämrat slutresultat i Yngre lagen, försämrat ur juridisk-teknisk synvinkel, nämligen. AttYngreVästgötalagen inte fyller lika högt ställda krav på juridisk reda och systematik som t.ex. Upplandslagen är i och för sig ett välkänt förhållande, inskärpt av Holmbäck ochWessén. Det nya i sammanhanget är att man inte ska lägga skulden för dessa brister på kyrkans män. IVästergötland var de lekta makthavarna inte lika noga med juridiken som de lärda, vilket framgår av följande exempel. Tiondefrågorna var omstridda i Norden under hela medeltiden. Så även iVästergötland, där frågan oundvikligen kom upp vid förhandlingarna om Yngre lagen. Den berörde inte bara de nyss omnämnda huvudtiondena utan framför allt kyrkans årliga beskattning av ortsbefolkningen i form av sädestionden, om vars utgörande Äldre lagen endast lämnade kortfattade och ofullständiga föreskrifter. Dessa och den fortsatta utveckling tänker jag redovisa och analysera utförligt i kapitel 7“Om tionde och huvudtionde”. Här räcker det med att behandla en av de många nyheterna iYngre lagens kyrkobalk. Vad gällde den årliga sädestionden införde Yngre lagen en differentiering mellan de förmögnare bönder, som fick ihop en skörd av minst ett åkerlass, och de mindre förmögna jordbrukare (plus hantverkare o.d.), som inte nådde upp till denna gräns. Den sistnämnda, fattigare kategorin erlade i stället ett obligatoriskt tideköp. Denna schablonavgift motsvarades i Äldre lagen av en frivillig gåva (gipt) till sockenprästen (§ 19). I Laurentius bok är saken klar redan från början. lyd 1 (kyrkans utspel?) föreskriver först i detalj hur tionde skall utgöras och fortsätter: Redigt och bra. Icke så i Yngre lagen, som utförligt behandlar sädestiondens innehåll och utgörande i Kk §36men som inte drar någon gräns mot tideköpet förrän i Kk § 43, och då allra sist i flocken. O. Sädestionde och tideköp ‘...Får någon ett åkerlass säd, utgöre tionde, får han mindre, utgöre tideköp, det skall utgöras så: ogift man...’
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=