kap i te l i 51 Vidare kan en minnesantecknare men inte en excerpist mycket väl återkomma till samma fråga mer än en gång, vare sig det gäller E, F − fall, där principen beslutats först för att senare operationaliseras, eller H, J − fall där frågan har varit tvistig och följaktligen föranlett utdragna förhandlingar. I samtliga dessa fall föreligger en grundläggande förutsättning för bevisföringens bärkraft: här föreligger facit i form avYngreVästgötalagens (B58, G6) motsvarande och definitiva lagtext. Med hjälp av detta facit kan man dessutom iaktta (den naturliga) förekomsten av stilistisk efterhandsjustering (=teknisk förbättring) av texten i slutversionen. Detta kriterium är visserligen i allmänhet inte tillförlitligt som indicium för DBTs grundtes, eftersom − som kommer att framgå - Yngre lagens text tvärtom kan uppvisa juridiskt-tekniska försämringar som ett biresultat av fortsatta förhandlingar. I fallet G− (strykningen av “ej av nämnd”) har dock forskaren tillräcklig kontroll över tillkomstsituationen (jfr även H). Detsamma gäller i exempel Motsvarigheten/förelöparen i Laurentius bok, lyd 5 4 överensstämmer med ovanstående men saknar den kursiverade passusen. Här är det enligt Den Bestickande Teorin tydligt, att bestämningen “blått eller blodigt” har lagts till vidYngre lagens slutredigering.Och detta med all rätt, eftersom attributet “blått eller blodigt” förekommer som objektivt rekvisit redan i Äldre lagens Slagsmålsbalk § 5. Och iYngre lagen har det kommit till förnyad och fortsatt användning i Fredsbalken §1resp. § 9 (=Äldre SlagsmB5). I en förhandlingssituation, där huvudfrågan gällde bondens nyinförda rätt att aga sin herde, var detta en lätt förbisedd detalj. omv änt: om Laurentius excerperade Yngre lagen eller Mellersta lagen, hur kunde han då förbise “blått eller blodigt”? Eller varför skulle han eller hans förlorade förlaga (en Mellersta lag) ha strukit detta förtydligande i strid mot äldre och yngre uppfattning? Som ett sista exempel på teknisk efterhandsjustering vill jag anföra ett fall, där flera (kyrkliga) frågor − enligt Laurentius bok − har behandlats i ett sammanhang vid förhandlingarna men där de därvid fattade tre delbesluten återkommer i annan ordning i facit,Yngre Västgötalagen. Så är förhållandet rörande ‘Agar bonde sin herde, så att det icke blir stympning eller lyte därav, och är det icke blått eller blodigt, vare saklös. Hudstryker han honom ock, för det vare han ock saklös.’ (kurs här) K. Yngre lagens Fredsbalk § 15 (nytt stadgande)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=