hur kunde det gå s å snet t ? 278 Gösta Åqvists överdjärva påstående behöver här inte utsättas för en utrymmeskrävande vederläggning. Och Den Bestickande Teorin kan för den delen hålla med Åqvist om att alla hans exempel är intressanta, dock inte som prov på nylagstiftning men väl som prov på förslag till nylagstiftning.302 Men men, Gösta Åqvists urval av texter är smalt och framför allt långt ifrån tillräckligt som bevismaterial för hans huvudtes. Detta påstående behöver bara underbyggas med en kvantitativ snabbkoll, en sådan som en idérik forskare som Åqvist borde ha företagit för säkerhets skull, innan han gick ut så hårt. Nylagstiftningens omfång iYngreVästgötalagen har i avsnitt 5 ovan redovisats i en tablå , som upplyser om attYngreVästgötalagen grovt räknat innehåller 82 trycksidor mer lagtext än sin föregångare. Från dessa sidor drar jag nu det antal sidor som skulle krävas för att trycka samtliga lagtexter som uppträder som marginalanteckningar eller tillägg i hs B59 inklusive “Lydekini bok” (med dess avvikande varianter och saknade motsvarigheter). Enligt Åqvists tes borde detta antal uppgå till ungefär lika mycket, d.v.s. 82 sidor. En generös bedömning ger i stället resultatet 38 sidor, d.v.s. 44 sidor för litet. Göres oss mer vittne behov? Vart tog då all omfattande nylagstiftning i Yngre lagen vägen? Jo, den existerar helt enkelt inte i Åqvists avhandling, som endast rubrikredovisar innehållet i huvudhandskriften B58 på ett mycket summariskt sätt (s. han riktade skarp kritik mot (Collin och) Schlyter för att ha återgivitVidhemsprästens tillägg “teilweise und unvollständig” (s.153). Åqvist förbisåg här, att avslutningeni handskriftens tillägg faktiskt återkommer iYngre lagens Add 11:16 men då (och mera befogat) sominledning (vilket CS korrekt talar om i not 57, s. 247). Denna omkastning har f.ö. betydelse som ett av flera belägg för att lagtexten iYngre lagens Add 11:16 är en senare (och förbättrad) version av förslaget om arvsregler i den s.k.Vidhemsprästens anteckning. – Mindre betydelse vad gäller t j uvnad s b rot te n har det att Åqvist förbisåg C-I Ståhles utredning om “Det saknade bladet i Vidhemsprästens anteckningar” (ANF1950; 170 -176). –Vad gäller f r i d s b rot te n har Åqvist missat att föreskriften om “sluten häradsnämnd” återfinns inte bara i B58 utan också i hs B6 (angivet av den kritiserade “Schlyter” i CS not 51, s. 227). – Hs B 6 (medYngre lagens kyrkobalk) förekommer inte i avhandingen, mer därom i not 303. 302 I en uppsats avsedd för P-AWiktorssons utgåva av hela hs B59 ämnar jag begrunda samtliga marginalanteckningar och tillägg av lagtextkaraktär i hs B59 och hävda, att några av dem kan positivt visas vara föregångare till deras motsvarigheter i B58 och B 6, och att inget hindrar antagandet att detta gäller även övriga. Den överordnade synpunkten är att hs B59 i mångt och mycket ska ses som en arbetsbok, upplagd av Skara domkapitel i syfte att följa det pågående lagstiftningsarbetet fram till slutresultatet för kyrkans del, Latinbalken. För resultatet, se G. B. Nilsson: Handskriften B59 ochYngreVästgötalagen. ÄldreVästgötalagen och dess bilagor (utg. P-A.Wiktorsson), I: 45 -59, 2011.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=