hur kunde det gå s å snet t ? 266 Hade Adolf Schück här tänkt sig att lagmannen hade fritt val mellan tre alternativ? Ja, tidpunkten talar onekligen för förekomsten av anarki iVästergötland. Min mening är dock som sagt att viss anarki förelåg även i sentida forskning. Enligt samma mening kan det här vara dags och plats att framföra idén, att traditionell forskning möjligen har avfärdat de privata rättsböckerna alltför lättvindigt med tanke på det varnande praktexempel somVästgötalagarna tycktes erbjuda. Jag vill ingalunda förneka, att den bristfälliga organisationen av laghanteringen på regionplanet − i jämförelse med centralplanet −har lett till diverse brister i rättsböckernas kvalitet, varav den viktigaste gäller det sakliga innehållet. Här har utan tvivel okunniga eller samvetslösa avskrivare och deras förmän haft större utrymme att fuska. Men att döma av mina ytliga studier i övriga landskapslagar har detta skett endast i påtagligt begränsad utsträckning. Och så är enligt Den Bestickande Teorin fallet även iVästergötland, där de möjliga insmugglingarna av lagtexter utan landstingets godkännande vad gällerYngre lagen (hs B58) inskränker sig till två (Kk § 59 och TjB § 58, i båda fallen till kyrkans förmån), och där övriga till synes problematiska fall (huvudsakligen Additamenten) lätt kan förklaras genom tillvaron av ständigt störd men därefter fortsatt regional lagstiftning. I hs B59 tycks däremot rättsboken traditionellt sett visa sig från en avsevärt mycket sämre sida, nämligen om man anser att de tillägg till Äldre lagen som här har införts av den s.k.Vidhemsprästen (hand D), av den s.k. Johannitmunken (hand Db) och av Lydekinus/Laurentius (hand C) består av excerpter ur en eller flera försvunna rättsböcker med inbördes avvikande eller motstridigt innehåll. Men detta är en grav felsyn hävdar Den BestickandeTeorin. Enligt dess grundade mening återger sagda källproducenter förslag som har aktualiserats och framförts under förhandlingarna omYngre Västgötalagen. En del av dessa förslag har förkastats, en del har genomförts utan eller (oftast) med förändringar. Detta förhållande kan positivt beläggas i många fall. För återstående lagtexter gäller det negativa standardbelägget, d.v.s. “ingenting hindrar” antagandet av DBTs mening, att sagda inslag i hs B59 ska uppfattas som kvarlevor från Skarastiftets förarbeten i samband med tillkomsten avYngre Västgötalagen och av stiftets egen juridiska kanon, Latinbalken. Därmed försvinner de många försvunna rättsböckerna med sin bekymmersamma karaktär av privata hjälpredor för lagmän och lagkunniga.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=