kap i te l v i i i 255 Lättvunnet resultat: De av bokens anteckningar som har motsvarigheter iYngreVästgötalagen (=hs B58 och B6) representerar ett tidigare stadium än denna. Detta är självklart enligt DBT, som ju hävdar att Laurentius bok består av minnesanteckningar förda vid de föregående lagförhandlingarna. Men även om man avvisar denna tes och envisas med att omfatta en traditionell excerptteori kvarstår faktum, att Laurentius/Lydekinus i så fall måste ha excerperat från en äldre version avYngreVästgötalagen (B58, B 6), en försvunnen “MellerstaVästgötalag”, om excerptteoretikern så vill. Men även en sådan version måste ligga föreYngre lagen i tiden och inte efter, som traditionalisterna har menat. För att nå fram till detta resultat räcker det med att man utsätter flocktexterna i Laurentius bok för en systematisk jämförelse med deras eventuella motsvarigheter iYngreVästgötalagen. En sådan har aldrig blivit gjord, trots att redan Collin och Schlyter (citeras CS) hade all anledning därtill. Latinbalken är ett mycket självständigt aktstycke, som traditionellt har karakteriserats som en översättning eller en redaktion avYngre lagens kyrkobalk (i B 6 m.fl. hs). Lättvunnet resultat: Även om man avvisar DBTs åsikt att Latinbalken (långt senare benämnd “Statuta generalia dicta kirkiobalker”) dokumenterar Skarakyrkans egen juridiska kanon, kvarstår faktum att den traditionella uppfattningen är ohållbar. Även här framgår resultatet enkelt nog ur ensystematisk jämförelse mellan lagtexterna i Latinbalken och i Yngre Västgötalagen (främst Kyrkobalken).Våra teman är alltså A+B, och i båda fallen har inte saknats enstaka avvikande röster, en av dem till och med ropande som Carl Strandberg (1967, ss. 17-26, passim). Men för honom som för andra tvivlare gäller, att kritiken har varit ett sidospår i en undersökning, där arbetsekonomin har förbjudit en tidsödande penetration av det grundläggande källmaterialet. En sådan penetration kan man däremot förvänta och begära avYngre Västgötalagens utgivare och sammanfattare, d.v.s. i nyare tid H S Collin och C J Schlyter (1827), A Schück (1946), Å Holmbäck och E Wessén (1946, 1950) samt G Åqvist (KLNM1972). a. Laurentius bok (Lydekini excerpter,VgL III) b. Latinbalken
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=