kap i te l v i 227 ningsvis samma bötesskala tillämpas vid fall av ogillt gärde: 3 marker för helt kyrkogärde, 12 örar för halvt och6 örar för en tredjedels kyrkogärde. Så långt var saken klarerad. Men därefter, det vill säga vid landstingets slutbehandling av kyrkobalken, har den allmänna reformvågen vad gäller vigning av kyrkliga artefakter sköljt bort även vigningen av kyrkogärdet. IYngre lagens Kyrkobalk §8 (Om altarsten blir lös) har avsnittet om kyrkogärdet försvunnit (däremot återfinns det naturligtvis i § 26). Om en sådan vigning hade kanonisk rätt inte heller något att förtälja. Däremot bör man notera, att den kanoniska rätten sedan början av 1200talet hade intagit en alltmera restriktiv hållning vad gällde högtidliga och kostsamma vigningar i allmänhet. Även i ett fall av så grovt vanhelgande som dråp i kyrka ersattes (ny)vigningen (consecracio, benedictio, fsv. vigsl) sålunda med den enklare och billigare reningen (reconciliacio, fsv. skirsl), jfr ÄldreVästgötalagen Kk § 3 medYngre lagens Kk § 5.247 Att de västgötska lekmännen ur ekonomisk synpunkt inte hade något emot denna utveckling förefaller givet. Att många av dem numera inte heller tog så allvarligt på kyrkogärdets helighet framgår dessutom av den sene Laurentius bok, som i samband med den kyrkliga offensiven 13051306 noterar följande förslag. Tidigare har noterats och framhållits hur Latinbalken i fall av avvikelser mellan texterna i Hs L och Hs G m.fl. genomgående ansluter till de sistnämnda. Och även i det aktuella fallet framgår indirekt att texten i hs L var överspelad för Skarakyrkans del. Det ‘kyrkogärde’ som klart och tydligt omtalas i lyd 125 (jfr Pellijeff s. 45) har i Latinbalkens (slut)version ersatts med ‘kyrkogården’. 247 För en avancerad utredning av den kanoniska rättens utveckling och nordiska tilllämpning i denna och andra frågor se B Nilsson: De sepulturis, 1989. 248 Jfr behandlingen av ogillt kyrkogärde i Latb12:“Item pro cymiterio non habenti sepem legittimam emendabunt ...” . “Engin ma riuuæ vp kyrkiugarth oc hus i sætiæ vtæn . biscups . orlof oc socnæmænnæ wiliæ oc rathe the sum flere æru.” ‘Ingen må riva upp kyrkogärde och sätta hus i det utan biskopens tillåtelse och sockenmännens vilja, och må de bestämma som är flera.’ lyd 125 “Item nullus potest ponere domos in cymiterio absque licencia Episcopi et consensu maioris partis parochianorum.” ‘Ingen må sätta hus i kyrkogård utan tillåtelse av biskopen och beslut av sockenmännens majoritet.’248 lat b 8 0
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=