hand sk r i f te n l 224 temporär. Sålunda har de tre sista orden i Latb46:“episcopo non quesito” strukits i de senare upplagorna C200 och hs O. Ännu en dateringspoäng ska tas hem här, nämligen den, att landstinget ännu vid en sen tidpunkt i förhandlingarna har kunnat företa ändringar i Kk §§ 1, 4 samt 8 (se nedan), d.v.s. sådana tidiga flockar som enligt Den BestickandeTeorin har reviderats redan vid den första förhandlingen i Fas 0. Detta har alltså inte uteslutit fortsatt revision vid senare tillfälle; en iakttagelse som kommit till användning i kap 5. Men här och nu återstår att avsluta och bestyrka bevisföringen enligt ovan med en granskning av föreskrifterna om kyrkogårdshägnadens vård och vigning i Yngre lagens Kk § 8. För Den BestickandeTeorins behov räcker det med en rutinmässig granskning avYngre Lagens Kk § 8 (‘Om altarsten blir lös’), om vilken Laurentius bok saknar notater. Flocken följer det allmänna mönster, som just har sammanfattats: en mening i hs L stryks i den slutgiltiga kyrkobalken, och Latinbalken tiger om denna mening. Därmed föreligger ännu ett belägg för tesen att handskriften L ligger före hs G m fl i tiden.245 Men därmed blir det också möjligt att ta ställning till och lösa en mera svårknäckt fråga rörande § 8, som har sysselsatt äldre forskning i närmare ett sekel. Frågan gäller huruvida kyrkogärdet (= kyrkogårdshägnaden) i Västergötland (ursprungligen) var ett heligt staket, trots att företeelsen är okänd för övrigt och framför allt då i den kanoniska rätten. Med utgångspunkt från sin analys av hs L anser sig Den Bestickande Teorin kunna svara på frågan med ett ganska bestämt ja! Detta ja ska motiveras genom en i möjligaste mån polemikbefriad undersökning, som endast förutsätter kännedom om att det fornsvenska ordet “kirkiugarther” (med varianter) hade två skilda betydelser i fornsvenskan. Endast sammanhanget kan därför avgöra, huruvida ordet avser ‘kyrkogärde’ (kyrkogårdshägnad) eller ‘kyrkogård’ (i modern mening). Yngre lagens Kk § 8 (’Om altarsten blir lös’) är en reviderad upplaga av Äldre lagens (orubricerade) Kk §5. Båda behandlar frågan om högtidlig 245 För Latinbalken se §§8(vigning av kyrka och altare),9(om rening),12(böter för ogillt kyrkogärde) och 51 (böter för präst, som ej rapporterar till biskop om rubbad altarsten). Latb 80 sparas till sist. Det omstridda tillägget i Kk § 8 Exkur s : Den heliga kyrkogårdshägnaden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=