kap i te l v i 223 Den här redovisade undersökningen av handskriften L är ingalunda uttömmande, och jag fotnoterar därför här några obearbetade iakttagelser till framtida forsknings eventuella fromma.243 Men undersökningen har varit tillräcklig för Den BestickandeTeorins syften. Den har sålunda över rimligt tvivel bestyrkt påståendet, att handskriften L redovisar ett mellanstadiumi handläggningen avYngre lagens kyrkobalk; yngre än Laurentius bok men äldre än övriga bevarade handskrifter. Skillnaderna mellan hs L och övriga handskrifter är dock sakligt sett små och låter sig knappast generaliseras, även om ovan har antytts hur Skarakyrkan under slutförhandlingarna har haft viss framgång i sedliga frågor men viss motgång i ekonomiska. En kompletterande och viktig slutsats om den relativa dateringen kan dras vid en jämförelse med Latinbalken.Tesen om handskriften L som tillkommen på ett (sent) mellanstadium implicerar nämligen att de berörda flockarna vid sin återkomst i Latinbalken skall avspegla slutversionen i hs G m.fl. ochinte den närmast föregående i hs L. Så är också genomgående fallet. Detta har noterats ovan i fråga om Kk § 65, där Latb § 82 liksom hs G saknar bestämmelsen i hs L om socknens solidariska låneansvar. Men se och jämför med samma resultat även föreskrifterna (iYngre lagens Kk resp. Latinbalken) rörande vigningsmjöd (4 - 8), socknens drivande från kyrkan (47 - 3), ostgåva vid kyrktagning (53 - 69), andliga fränders giftoman (52 - 22), jordförsäljning för kyrkans prydande (67 - 46) samt biskopens domsrätt över klerker (59 - 41)!244 Texten i handskriften L har varit överspelad vid Latinbalkens tillkomst. Dock bör observeras, att Skarakyrkans acceptans av föreskriften om socknens försäljning av kyrkojord utan biskopens hörande bara blev 243 Iakttagelserna gäller de allmänt gyttriga flockarna Kk § 25 (Om någon blir slagen på kyrkogården) och §§ 27-28 (Om ett barn tarvar kristning, en man nattvard eller sista smörjelsen).Vad beträffar den sent tillkomna flocken Kk § 73 (Om prästers arv), som inte heller den har lämnat något nedslag i Laurentius bok, må påpekas frånvaron i hs L av den i övrigt okända avgiften ‘påskapenningar’ i Kk §73:7 (jfr ÖgL Kk X). −Anmärkningsvärda skillnader mellan hs L och hs G i deras inledande index (§ 52 och § 71) har noterats i kap. 5. 244 Mot dessa i flertalet fall “tunga” belägg kan anföras endast ett par “lätta”motinstanser, där Skarakyrkan har visat viss självständighet genom att bibehålla föreskriften i förarbetena om a) offrets läggande ‘på altaret’ (54 - 70) och b) tideköpets storlek som‘8penningar’ i stället för ‘4 svenska penningar’ (43 - 65, sakligt sett samma belopp). Sammanfattning och en viktig slutsats i den relativa dateringsfrågan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=