hand sk r i f te n l 220 skrift som saknas i hs L. Icke förty återkommer denna (i förändrad form) i den nya kyrkobalkens § 52, där kyrkan i slutomgången har fått sin vilja fram.240 En likartad men mer svårtolkad utveckling föreligger troligen i fråga om Kk §47, där en sakfälld och förbudad man trotsar förbudet och går till gudstjänst ändå, varmed han driver (övriga) socknen från kyrkan. I lyd 8 och Kk § 47 straffas detta efter en tregradig bötesskala, som stiger i den mån brottet upprepas; i hs L gäller ett enda (kompromissartat) bötesstraff om3 x 3 marker. − På likartat sätt återkommer Laurentius ‘högre domare’ vid överklagande i biskopsmål i Kk § 70 efter ett gästspel av ‘landsdomaren’ i hs L, jfr därom och om‘landets herre’ i Latb §42kap.3:128ff. och kap. 5. b. Under ovanstående rubrik kan man med skohorn också föra in frågan om biskopens rätt att döma över klerker (jfr ovan kap.3).Den hade proklamerats i de odaterade Synodalstatuterna men gjorde inget avtryck i Laurentius bok, ej heller i hs L. IYngre lagens Kk § 59 finns den däremot med, dock märk väl ej i flockrubriken. Detta införande av privilegium fori förläggs av DBTtill Fas 4 i förhandlingarna, men det kan inte uteslutas att förändringen har skett redan vid de slutliga förhandlingarna i Fas 3, såvida man då har slarvat med att ändra i rubriken. kort sammanfat tn i ng: i sedliga frågor tycks Skarakyrkan på sluttampen ha kunnat återta kommandot. I etapp 1 har mellanstadieteorin etablerats, främst genom exemplen iVariant 1 och2, som inte synes kunna förklaras på annat sätt. Resultatet att hs L ligger före hs G (m.fl.) i tiden ska i nästa etapp tillämpas på tre flockar i Yngre lagens Kyrkobalk, där hs L likaså uppvisar en sakligt avvikande text. Men om dessa flockar, §§ , , har Laurentius bok inget att förtälja, beroende på att de har preliminärförhandlats redan i Fas 0, då Laurentius inte var närvarande/aktiv. De tre flockarna behandlas här i nummerordning, varvid §8 dock sparas till en särskild, avslutande exkurs. Den avvikande texten i Hs L hör nämligen här samman med − och synes kunna avgöra − den invecklade och i forskningen omstridda frågan huruvida kyrkogårdshägnaden var helig iVästergötland. 240 Holmbäck ochWessén lanserar däremot sin vanliga hjälphypotes:“tydligen endast en haplografi av skrivaren”, HWnot 75, s. 231 f. II. Etap p 2 : Laure nt i u s t i g e r
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=