kap i te l v 203 • Kvarnbalk • Förnämesbalk • Utgärdabalk222 Därefter avslutas västgötalagssjoket i hs K med tre texter som bildar embryot till en Rättegångsbalk: • Add 2 (rubricerad: Om tolvmannaeder) • Add 4 (rubricerad: Om sjumannaeder) • Domarreglerna (≈ VgL IV12). slutsats:Handskriften K synes vittna om ett positivt men måhända icke fullföljt försök av lagstiftaren att hantera återstående västgötska problem. Handskriften G dokumenterar däremot en mera genomförd västgötsk särlagstiftning.Ty i dess avskrift av Magnus Erikssons allmänna landslag saknas landslagens Byggningabalk och Rättegångsbalk (Tingbalk)! Vad västgötarna i dessa avseenden hade att rätta sig efter framgår av handskriften Gs nedpräntning − mitt i avskriften av MEL − avYngre lagens • Förnämesbalk • Utgärdabalk • Rättlösabalk (§§ 17-25, 28)223 Detta vad beträffar byarbyggning; i fråga om (främst) rättegångsordningen fortsätter hs Gmed rubriksatta avskrifter avYngre lagens sena ansatser i genren: • Add 2 (rubricerad: Om tolvmannaed) • Add 3 (rubricerad:“Om firnæverk”, borde ha varit Om fjärdingsnämnd) • Add 4 (rubricerad: Om sjumannaed) • Add 5 (rubricerad Om urbotamål) • Add 6 (rubricerad Om rättare)224 222 Dessa versioner (liksom hs Gs) synes i allmänhet överensstämma nära med texterna i hs B58.Avvikelser förekommer dock men har inte närstuderats här; två sådana har noterats ovan i kap 4, not 138, 144. Dessa och andra avvikelser får genom det här lanserade dateringsförslaget nytt intresse som prov på fortsatt lagstiftningsrbete i Fas 5. 223 Dessa avskrifter har enligt CS XXIIf införts mellan landslagens Högmålsbalk och Dråpsbalk I på fol. 50-62 och föregås av ‘anteckningar ur JordaB. och ur stycket om kvarnar’ (kurs. här), som har nedskrivits av en senare hand. Handskriften inleds (förstås) med en avskrift avYngre lagens Kyrkobalk. 224 Frånvaron avYngre lagens Add1 förklaras av att dess stadganden om juridiska befattningshavares mutbrott så gott som oförändrade ingick i MEL:s RättegångsbalkIII (där Handskriften G
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=