kap i te l v 201 denna nya (?!) lagkommission tillsattes av kungen ensamt eller av landstinget ensamt eller av båda i samråd uppgavs inte. Hursomhelst var kommissionens mandat bundet av kungsorden. Den västgötska lagstiftningen fortlevde men dikterades numera från ovan.218 Resultatet av kommissionsarbetet i Fas 5tycks vara spårlöst försvunnet. I varje fall har det inte lämnat några avtryck i den för oss kända slutversionen avYngreVästgötalagen i hs B. Dess innehåll kan därmed riskfritt dateras som tillkommet före . Må vara att texterna i hs B58 (hs B) inte visar något resultat av Magnus Erikssons västgötska order 1335, så återfinns dock ett spår av trälförbudet i två andra handskrifter, som Collin & Schlyter betecknade med bokstäverna G och K. I båda dessa källskrifter till (delar av)YngreVästgötalagen saknas nämligen de föreskrifter om bortlöpta och utlånade trälar, som möter iYngre lagens Rättlösabalkens §§ 26-27 enligt huvudhandskriften B (hs B58, KB). Innehållet bör följaktligen ha tillkommit efter 1335.219 En grundlig granskning av handskrifterna G och K är utesluten här, inte bara på grund av brist på tid, paleografisk och saklig kompetens utan också därför att Collin & Schlyter har försvårat seriös analys genom en ointresserad och risig redovisning av handskrifternas innehåll. Några huvudmoment låter sig dock urskiljas, som möjliggör påståendet att tillkomsten av de båda varandra närstående handskrifterna står i samband med tillkomsten av Magnus Erikssons allmänna landslag (MEL), som också den har nedtecknats i hs G och i hs K. 218 Citatet från HW1962, s. XVII, jfr s 18. Övriga punkter, som skulle införas i västgötarätten, gällde (4) omyndigs rätt att bevaka avhänd jord, (5) dikning m.m., (6) gärdningsskyldighet även för frälsejord, (7a) kvinnas ansvar för alla sina brott, (7b) ättehjälp avskaffas som obligatorium, (7c) om rätten att gripa och åtala våldsbenägen löskerman, (7 c) lagmannen uppbär alla böter för försummade åtgärder mot björn och varg samt del av böterna för legomans brott. − Hasselberg understryker att i kungens bud för Västergötland inte åberopas rådets samtycke (som i inledningen om frälset och avslutningen om trälarna). 219 Den mycket prydliga hs G(= hs B6,KB) är CShuvudhandskrift förYngre lagens kyrkobalk. Den har enligt CS nedtecknats 1350-1400, hs K (= hs 20, UUB) 1400-1450. − Clara Nevéus hade ingen anledning att konsultera dessa handskriftsvarianter, jfr om hennes naturliga urval ur den traditionellt uppfattade västgötarätten Nevéus 1974: 17 och 159 not 3. 5. Den regionala lagstiftningens sista suck i Fas 5 Och ändå inte helt spårlöst
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=