kap i te l v 185 till målsäganden. Så blev inte fallet utan hela upplägget har försvunnit i Kyrkobalken och i Förnämesbalken.191 2. På sista sidan av Lydekinihäftet har på ledigt utrymme (nedanför lyd 151) Tyrgils Kristinesson (f.d.Vidhemsprästen) nedtecknat en preliminär version av Utgärdabalkens avslutande § 29 (VgL IV20).192 Slutsatsen av detta blir att frågorna om årliga skatter till kyrka och krona ännu1310inte var avgjorda, d.v.s. varken Kyrkobalken eller Förnämesbalken hade antagits av landstinget. Och därmed inte heller Utgärdabalken, som i kapitel 4 har visats vara av senare datum än Förnämesbalken. Men när antogs de två sistnämnda balkarna? Frågan kan endast besvaras med: efter 1310, och det gäller eventuellt även övriga världsliga balkar. Men detta antagande förutsätter att slutredigeringen har skett i ett sammanhängande svep och att den inte har verkställts vartefter, i samband med landstingets kontinuerliga antagande av en balk då och en balk då. I så fall kan detta rentav ha inträffat redan i Fas 2 vad gäller Fredsbalken och Dråparebalken, där notater i Laurentius bok återfinns endast i den tidiga kategorin A ( lyd 54, 56 och 63). Vad som ändå talar för Fas 3 är de tydliga tecknen på att man haft bråttom vid slutredigeringen och äntligen velat komma till skott. Resultatet bär nämligen spår av ett hastigt mod som kontrasterar mot Upplandslagens lugna eftertanke. Jag återkommer till några av dessa spår i Ärvdabalken (ssk §§ 1 och26) i del II. Där hävdar jag däremot med bestämdhet, att man inte har hunnit med att i Fas 3 färdigställaYngre lagens Urbotamål, en balk med ruskigt innehåll, som saknar både index och rubriker.193 191 Jfr CS s.257not 10.Om debatten i frågan, som till sist resulterade i att häradshövdingens böter fick ett negativt omnämnande i Förnämesbalken, se ovan kap. 4:164 f. 192 Denna version innehåller som sista punkt en i Utgärdabalken senare struken föreskrift om skattskyldighet till lagmannen iVästergötland för hållande av ting med invånarna i Mo härad i Småland (en gränstrakt, som fortfarande tillhör Skara stift). En tänkbar förklaring till strykningen är att Mo härad efter riksdelningen1310 ansågs befinna sig i ett annat rike (Birgers). 193 För fall av otillfredsställande redigering. som behandlats tidigare se t.ex. kap. 1, ex. O, P, och kap 4, not 126 (tveksamt överflyttande av bryteparagrafer från Rättlösabalken till Ärvdabalken), se även nedan kap7, not 277(upprepning i Kk av samma stadgande) och kap8: 272(dubblerade §§ i Add7); fler exempel kan ges. Å andra sidan måste DBT framhålla förekomsten av åtskilliga klara förbättringar av de preliminära texterna i Laurentius bok genom vad som (i kap 1) har benämnts “teknisk finslipning”. yng re lag e n s urve r s i on f ä rd i g i fas 3 ?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=