kap i te l v 183 Det är mot denna bakgrund man bör se förekomsten av de många f. d. “obekanta källorna” i den senare hälften av Laurentius bok( lyd 67-151). Här rörde det sig sannolikt om lagförslag, som preliminärt hade vunnit kommissionens godkännande men som i det nya läget efter 1310 aldrig fördes fram till landstingsbeslut.Det är slutligen mot samma bakgrund man har att se de uppenbara bristerna i lagens redigering jämfört med Upplandslagen. De har framkallat kritiska kommentarer av Holmbäck och Wessén, som är väl befogade ur juridisk synpunkt.Men läget har inte varit det bästa när man skulle redigera ihop föreskrifter som antagits vid olika tidpunkter av olika maktkonstellationer.187 Nästan alla avYngre lagens bevarade balkar har utsatts för en slutredigering, som troligen har verkställts av lagkommissionen och vad gäller den tekniska utformningen av dess delegerade redaktör(er). I den underordnade redaktörens uppgift har ingått att (som ett sista moment i handläggningen) förse balken med ett inledande index med numrerade rubriker över innehållet, vilkas nummer infördes i början av varje balkflock. I fortsättningen koncentrerar jag mig till att etablera påståendet att Yngre lagens Kyrkobalk har slutredigerats och antagits i Fas (- ). I samband därmed står den större frågan huruvida samma sak gäller även övriga slutredigerade balkar. Här kan jag inte gå på djupet, och här är osäkerheten betydligt större, även om flera skäl talar för antagandet att hela urversionen avYngre Västgötalagen har tillkommit i Fas . Fas 3 kan med relativ säkerhet påstås ta sin början omkring 1310. Fasen avslutas lika säkert senast med Nyköpings gästabud 1317, då nya politiska förhållanden inträder, som jag återkommer till i del II. DBTvill emellertid sätta den ungefärliga slutpunkten för Fas 3redan vid säg1315. Detta för att bereda utrymme åt Latinbalken, vilken otvivelaktigt är yngre än Kyrkobalken och som DBT uppfattar som biskop Brynolfs kraftfulla svar på sagda kyrkobalk; Brynolf dog 1317. Jag återkommer till denna grundfråga i nästa avsnitt.188 187 För Holmbäcks ochWesséns skarpa kritik av redigeringen, seHW XLIII f. och kap. 8. 188 Inga juridiska anteckningar i hs B59 kan visas ha tillkommit senare än Latinbalken, det sista daterbara av de många vittnesbörden i B59 om Skarakyrkans aktiva intresse för västgötsk nylagstiftning. Se därom G B Nilsson:“Handskriften B59ochYngreVäsgötalagen” i P-AWiktorssons utgåva av ÄldreVästgötalagen med dess bilagor, I, 2011: 45-59. 2. Slutredigeringen av Kyrkobalken och avYngre lagens urversion
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=