RB 69

kap i te l i v 161 Den BestickandeTeorin behöver lyckligt nog inte ta ställning i denna debatt, eftersom utgångsläget i Västergötland omkring 1305 framstår som tillräckligt klart efter en jämförelse mellan tre privilegiebrev från åren 1296-1307 och centralmaktens Skattestadga (VgLV). Denna stadga börjar så här (mina understrykningar). De tre första inkomsttitlarna tarvar ingen kommentar med undantag för det mer eller mindre urgamla Uppsala öd, vars kungsgårdar i regionen − en i varje bo av landskapets sammanlagt åtta − preciseras iYngreVästgötalagen (Kvarnbalken § 8, jfr kap 1:48). Till den fjärde behöver bara sägas, att konungens tredjedel av brottsböterna är väl etablerad redan i ÄldreVästgötalagen.163 Återstår de direkta, ordinarie kronoskatterna “laga gengärd” och “allmänningsöre”.Att dessa båda har utgått iVästergötland åren1296och1302 är säkert, eftersom kung Birgers skydds- och privilegiebrev från sagda år uttryckligen befriar biskop Brynolfs gods från deras utgörande (DS 1182, Tilläggas bör att frälsets skattefrihet hade en tung militär motivering och materiell motvikt, nämligen frälsets skyldighet att göra rusttjänst med beväpnat rytteri, en plikt som dock upphöjdes till princip först år 1303 (STunberg:Till den svenska ständerstatens äldsta historia, HT1917: 82, S Bolin i HT1935: 425). 163 I Äldre lagen talas dock aldrig om“konungens rätt” (till böter). Detta till skillnad från Yngre lagen, där vi redan har mött uttrycket vid åtskilliga tillfällen, då biskopen övertar kungens bötesandel i överensstämmelse med 1279 års kungliga privilegiebrev för Skara stift och med 1281 års kyrkoprivilegier. − Kyrkans inkomstsida har tilldragit sig begränsat intresse hos historiematerialisterna, som helst ägnar sig åt centralmaktens och det världsliga frälsets våldsbenägna ianspråkstagande av det arbetande folkets materiella mervärden. Jag kan tänka mig att en liknande approach skulle vara lönsam också beträffande (de ofta stränga och långvariga) fastestraffen, som berövade sockenbon kvasimateriella mervärden i form av t.ex. varierad kost och sexuellt umgänge, såmedelst banande väg för en påtagligt materiell avlösning genom avlatsbrev. Eller varför inte berövandet av framtida mervärden i himlen (undslippande av helveteskval), som även de lät sig avlösas materiellt genom anslag till själamässor och godsdonationer till kyrkor och kloster. FalletVästergötland ‘Detta är de lagliga och rätta konungens utskylder och inkomster iVästergötland: up p salaöd, allt gammalt kronogods, dulgadr å p (=kollektiva menighetsböter, då dråpare ej anträffats), danaarv (=kvarlåtenskap efter död som saknar arvingar), e n t re dj e de l av al la b rot t s böte r, laga g e ngä rd och al lmänn i ng s öre.’

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=