laure nt i u s bok och de vä r l d s l i ga bal karna 160 till de senare motsvarigheterna iYngre lagens Förnämesbalk (§§ 40-42). Så långt så väl, men en fortsatt analys fordrar först en kort teckning av den allmänna bakgrund, som har motiverat historikernas något desperata ansträngningar att fylla den vita fläck på kartan, som det källfattiga landskapetVästergötland betecknar ur skattesynpunkt.Och skatteperspektivet blev av högsta vikt 1940, då Erik Lönnroth i sin banbrytande studie över “Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige” hävdade, att just denna infallsvinkel gav nyckeln till förståelsen av Sveriges omvandling till ett feodalt ståndssamhälle under folkungaseklet 1250-1350. En idealistiskt sinnad historiker kan inte undgå att imponeras av ideologiernas samhälleliga kraft under medeltiden trots deras bristfälliga förankring i solid empiri. Å andra sidan måste hon medge att etableringen av idéer i samhällelig praxis fordrar tillgång till och organisation av materiella resurser. Det var denna försummade sida av saken som den liberale historiematerialisten Lönnroth underkastade en systematisk granskning, vilken visade att vägen till förstärkt statsmakt hade gått genom statsfinanserna. Kungamakten hade − kort sagt − sett till att förvandla sina höghetsrättigheter (regale) från sporadiskt utgående naturaprestationer till stående (och beräkningsbara) årliga skatter. I stället för att gå ut i krig när ledungsplikten så fordrade fick folket (dock ej i Västergötland) betala årlig ledungslame och skeppsvist; i stället för att tillhandahålla kungen kost och logi under hans ständiga resor runt sitt rike avlöste folket sin gästningsplikt med den stående skatten gengärd o.s.v. Denna övergång från sporadiska till fasta årliga inkomster skapade en förstärkt ekonomisk plattform för utövande av centralmakt.Men den banade också väg för ett feodalt ståndssamhälle genom att ge kungen nya möjligheter att överlåta sina regalrättigheter till två viktiga samarbetspartners, det nya världsliga och kyrkliga frälset (frälse=fri, från skatt nämligen). En snillrik idé av Lönnroth, men här föreligger givetvis en mängd komplikationer, som gjorde forskningsfältet till något av ett getingbo.Man kunde t.ex. som Elsa Sjöholm ifrågasätta (milt talat) Carl Göran Andræs påstående, att privilegiebrevens “exaciones” inte bara omfattade de kungliga skatterna utan också kungens andel av utdömda böter (sakören).162 162 Sjöholm1988: 290 f. En magistral och instruktiv översikt över utvecklingen av forskningsfältet föreligger numera i J Myrdal:De medeltida jordvärderingarnas historiografi. Jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet (red.A Ericsson), 2008: 125-137. Den allmänna bakgrunden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=