laure nt i u s bok och de vä r l d s l i ga bal karna 156 Holmbäck och Wessén översätter i stället “Om en man i nämnden vill värja” o.s.v. Detta tilltag förefaller mig obegripligt. För det första framstår det av flera skäl som orealistiskt att ge en enstaka ledamot i en nämnd om troligen 12 och minst 7 personer möjlighet att ångra sig i efterhand. För det andra kunde däremot helt klart en sådan möjlighet beviljas åt den lokale nämndemannen, som ju hade både ensamrätt och plikt att “värja eller fälla” präst i byarbyggningsmål och (vilket HWtvekar om) tjuv i tjuvamål. Mindre kristallklart är läget i Schlyterskolans enda återstående belägg Holmbäck &Wessén översätter även här “nempdaman” och “nempdæman” med “man i nämnd” och − följdriktigt −“nempdinæ”med “plats i nämnden”. Den Bestickande Teorin läser däremot även här som det står: “nempdaman” =nämndeman =en lokal nämndeman. Så läst kastar texten på köpet ljus över den centrala frågan om hur den lokale nämndemannen utsågs. I en rak tolkning blixtbelyses här hur den traditionella bondedemokratin/oligarkin hotades av den nya feodala tidens maktkrävare, här representerade av en “thianosto man”, d.v.s. (enligt Söderwalls ordbok och CS Glossarium) en “tjänstman (i hov- eller krigstjänst)”. Kan denna raka tolkning försvaras? Ja, om man drar in Laurentius förslag om hur man ska hantera situationen, när en lokal nämndeman inte finns på plats. Det verkar mera troligt, att detta förslag ska ses som stående på traditionell grund än som radikalt nyskapande. Det betyder i så fall att den lounder avkunnandet av sådana domar endast bevisar att han saknar verklig insikt i de ämnen varom han skriver, så gjorde han i sanning bäst om han behölle sina förmenta stora upptäckter för sig själv.”, Ordbok s. 804b. ‘Ingen tjänsteman (thianosto man) får vara nämndeman, om det icke sker med både böndernas och häradshövdingens samtycke (williæ). Envar som tvingar sig till att vara nämndeman mot häradshövdingen och bönderna böte 3 x 16 örtugar och miste nämndemannaskapet (næmpdinæ), en till konungen, en till häradet och en till bönderna.’ lyd 77 (min övers. och kurs.) ‘Underlåter ett grannelag (Siter grænd quar) och har icke nämndeman och gör icke uttalande (framsængu) på nästa fjärdingsting eller häradsting (kurs här), böte hela grannelaget 3marker. Gör en av grannarna uttalande (framseng af grannum), vare alla saklösa.’ lyd 130 (HWs övers.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=