kap i te l i v 153 I båda fallen har nämligen de sent tillkomna Utgärdabalken och Additamenten en annan mening och överlämnar det slutliga avgörandet till “7 män av nämnden”. Denna inkonsistens har uppmärksammats av Åke Holmbäck, som finner två möjliga lösningar av problemet.Antingen att “man var i ovisshet om vilka funktioner som skulle tillerkännas den ena och den andra av dessa institutioner”, eller att “när nämndemannen... värjer eller fäller, han gör det inför nämnden, som sedermera fattar sitt beslut.” (HW LIX). Mera kunde Holmbäck inte göra i dåvarande forskningsläge (och med sin apolitiska inställning).Det bör däremot Den BestickandeTeorin kunna göra efter sin kronologiska uppstädning genom att förvandla Holmbäcks “antingen/eller” till ett “först/sedan”. Den lokale nämndemannens ursprungliga maktposition (enligt den tidigt antagna Kyrkobalken) har med andra ord försvagats under de fortsatta förhandlingarnas gång. Så här ligger det till.154 Försvagningen började med byarbyggningen (i Fas 3) i Utgärdabalkens §10, som förlade domsrätten till (7män av?) nämnden.Den fortsatte (i Fas 4), då Additament 4:1 preciserade och utvidgade byarbyggningens innehåll och nu lade såväl byarbyggningen som tiondefrågorna under män av nämnden.155 153 Nämndemannens rätt att tveka i fråga om tjuvnad hänger rimligen samman med att det här kunde gälla liv eller död, medan byarbyggningsförseelser oftast bara medförde låga böter. 154 Ytterligare ett exempel på försvagningen av nämndemannens position ges i förändringen av stadgandet om skogseld. Enligt förelöparen i den tidige Laurentius bok (lyd 44) borde det se ut så här:“Anklagas en man för skogseld, att han har bränt (minst) 20 lass, böte 3 x 9marker eller värje sig med sin nämndeman ...”. IYngre lagens Förnämesbalk §33har emellertid “sin” nämndeman försvunnit och ersatts med en nämnd:“Åtalas någon för skogseld, bränner han (minst) 20lass ...böte han ...9marker 3gånger eller värje sig med fjärdingsnämnden”. Exemplet har vikt, eftersom det synes ha bidragit att stärka Collin och Schlyter i deras tveksamma tanke, att “nämndeman” kunde betyda “man i nämnd”.Till stöd för denna åsikt anförs nämligen i CS Glossarium i SGL I, s. 470 sp. 2 (Næmpdarmather 2) bl.a. lyd 44 (= II. Forn. 33, not 61). Felaktigt, men korrekt utifrån CS antagande att den tidige Laurentius bok består av excerpter urYngre lagen; i så fall kan “sin nämndeman” (lyd 44) med litet god vilja liksättas med “en av ledamöterna i (fjärdings-) nämnden” (FörnB § 33). Även CS belägg från BBS 1281 är irrelevant av samma skäl, d.v.s. den avCS negligerade förhandlingssituationen inklusive det felbedömda tidsavståndet mellan källorna. Övriga två belägg (lyd 76 och 77) diskuteras och förkastas i texten nedan. 155 OmUtgärdabalkens senhet se ovan.Additamenten är definitionsmässigt av ännu senare datum.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=