laure nt i u s bok och de vä r l d s l i ga bal karna 144 Ett sådant läggande i malpåse vore inte förvånande i ett politiskt läge, som redan från och med vintern1307 hade kännetecknats av labilitet och krigiska konflikter mellan främst Danmark och Sverige, vilka delvis utspelade sig i sydligasteVästergötland. Särskilt allvarligt hade läget blivit efter 1308.Då hade den avsatte kung Birger lyckats fly till Danmark och där slagit sig ihop med sin svåger kung Erik Menved, som i sin tur hade slagit sig ihop med Norges kung Magnus. Hösten1309 hade det blivit dags för de förenade och upprustade monarkerna att starta en stor kniptångsoperation mot hertigarnas Sverige. Kung Erik Menved drog upp med en stor armé från söder, medan kung Håkan angrep Eriks och Valdemars välde från väster.143 Detta betydde att Västergötland förvandlades till krigsskådeplats och uppmarschområde ända från september 1309 och fram till dess att freden hade återställts genom Erik Menveds återtåg i december 1309och genom stilleståndsfördraget med norrmännen i Oslo i mars 1310. Under denna krigiska period var det inget läge att föra fredliga lagförhandlingar iVästergötland, också därför att man för säkerhets skull hade bränt Skara innan norrmännen kom så långt. Denna åtgärd var visserligen förhastad, eftersom kung Håkan nöjde sig med att erövra Bohus och Kongahällla och därefter överlät åt danskarna att göra resten. Men även danskarna fick dra sig tillbaka efter sin massiva offensiv över Jönköping upp till Nyköping. Det var i det sammanhanget som hertig Erik i slutet av 1309 använde sin rätt att som landets herre kalla västgötaallmogen till land(skap)ets försvar från sitt högkvarter i (den färska borgen) Axvall. Så enligt Bjarne Beckman (s. 159), som stöder sig på Erikskrönikan vv 3282 ff.: Då om inte förr avslutades Fas 2 i förhandlingarna omYngreVästgötalagen! Ja, varför inte, och jag återkommer till denna plausibla hypotes i 143 För ingående skildringar av det komplicerade händelseförloppet på grundval av ett ofta skakigt källmaterial se J Rosén: Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder, 1939: kap. 5 och Bjarne Beckman: Matts Kättilmundsson och hans tid, I, 1953: kap. 4. “Tha lagdis hertogin a axawal ok med honom hans rothe all Ok kallade saman wesgöta Ok wille konungenom ther möta hen tid konung erik thz fraa at hertogh Erik ther laa” o. s . v.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=