kap i te l i i i 111 antal våldsbenägna maktkrävare eller makthavare trädde fram på den svenska arenan. Utrikespolitiskt genom en omorientering i den svenska politiken, som innebar att tyngdpunkten i de svenska expansionssträvandena flyttade från öst (Neva) till väst (Göta älv), från Finland och Karelen tillVästergötland, Halland, Bohuslän och Dalsland. Därmed aktualiserades som utländska motståndare eller medspelare i det nära grannskapet • den danske kungen, Erik Menved. • diverse danska tronkrävare och landsflyktingar, ofta nog gynnade av • den norske kungen, Håkon Magnusson. Inrikespolitiskt genom tre myndigblivna söner till Magnus Ladulås: • konung Birger (Magnusson) som till att börja med ännu hölls i schack av förmyndarregeringens starke man Torgils Knutsson. • hertigarna Erik och Valdemar, kungens yngre bröder. I deras nära samarbete spelade Erik huvudrollen.Han hade 1302blivit trolovad med norske kungens dotter Ingeborg och då även fått en egen marsk (Sixten Abjörnsson). • den upprörda kyrkliga oppositionen, som proklamerade skattestrejk vid provinsialsynoden i Arboga 1303. “Under detta hotande politiska läge”, säger K GWestman i sin klassiska avhandling från1904,“orkade kungen och marsken inte längre hålla kyrkan nere, utan måste söka en försoning med de missnöjda prelaterna. Förlikningen kom till stånd den 28 mars i Strängnäs och köptes genom ett fullständigt upprivande av den föregående tidens immunitetspolitik. Ett stort kyrkligt frihetsbrev, avfattat efter 1281 års brev som mönster, återskänkte kyrkan alla de friheter den ägt under kung Magnus och utsträckte dem till den jord, som kyrkan efter den tiden förvärvat.” Jag delarWestmans syn på saken men avviker som sagt från hans datering: förlikningen med kyrkan kom till stånd redan ett drygt år tidigare, den8mars 1304.När hertigarna Erik ochValdemar månaden därefter kallades till möte med kung Birger ochTorgils Knutsson på marskens befästa borg Årnäs (Aranæs) vidVänern − knappt tre mil nordost om Lidköping vidVänern − har säkerligen den radikalt nya kyrkopolitiken varit en huvudfråga på agendan.98 97 K GWestman: Det svenska rådets historia till år 1306, 1904: 174. 98 Detta påstående innebär en revision av Roséns analys, som utgår från den traditionella, Westmanska meningen, att kyrkoprivilegierna utfärdades först år 1305. Numera faller följaktligen Roséns förmodanden, att hertigarna före1304års möte hade sökt “kontakt med den kyrkliga oppositionen” (1939: 60 f.).Troligare är att de tvärtom fiskade i den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=