laure nt i u s bok och de ky r k l i ga lag te xte rna 110 Liksom i s s 12:26 finns inte heller iYngre lagens Kk § 66 något tal om edsöresbrott, inte heller om någon utvidgning från tjänstefolket till hela bolbefolkningen (som i Latinbalken § 32). Med detta för ögonen förefaller det troligt, att lagkommissionen/ landstinget i sitt preliminära arbete medYngre lagens Kyrkobalk har hunnit fram till dess § redan före . Emellertid har lagkommissionen/landstinget i Kk § 66 gjort ett lekmannavänligt tillägg om häradets rätt till böter, som saknas i prästmötesvarianten i s s 12:26.Anmärkningsvärt är då, att detta tillägg om häradsböter senare har accepterats av kyrkanoch återkommer i Latinbalkens § 32.96 sammanfat tn i ng s v i s kan man därmed fastställa den kronologiska ordningsföljden mellan de tre aktstyckena som denna: s s 12: 1-26 − lagkommissionen/landstinget − Latinbalken. Sannolikt skall i denna ordningsföljd 1304 års kyrkoprivilegier stoppas in mellan lagkommissionen/ landstinget och Latinbalken. Men detta får förbli en plausibel hypotes, eftersom Laurentius bok tiger.Till skillnad från fallet “bona commixta” kanDBTinte avvisa möjligheten att kyrkan här har legat lågt i sin bedömning av vad som var politiskt möjligt på landstingsplanet. Därmed är nog samlat med säkra och sannolika fakta, som ropar på att bli insatta i ett övergripande rikspolitiskt sammanhang. Mellan åren1304 och1319 framstår Sveriges politiska historia som en illa skriven rövarroman, fylld av dramatik, blod och strider inom och utom ett rike, som t.o.m. delades i två 1310, i tre 1315. Riksenheten och det relativa lugnet återställdes inte förrän år 1319, då hertig Eriks son Magnus antogs som (ende) konung såväl i Sverige som i Norge. Locket till Pandoras ask lyftes med kung Birger Magnussons myndigblivande och trontillträde år 1302, då med ens eller snart nog ett större 96 Huruvida detta tillägg ska bedömas som lekmannavänligt är väl fullt klart ur skattesynpunkt och som maktdemonstration. Ur ideologisk synpunkt är det däremot svårt att avgöra om kyrkan förlorade (en inkräktning på privilegium fori) eller vann på kuppen (ett halvt erkännande från det världsliga samhället). Den här ofta aktuella frågan om vem som i landskapslagarna bestämde bötesfördelning och -belopp efter vilka grunder, förefaller vara otillräckligt studerad i litteraturen. II. Sve n sk p ol i t i k och vä stgöt sk t lag st i f tn i ng sar b ete
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=