laure nt i u s bok och de ky r k l i ga lag te xte rna 108 Paragrafen har här uppmärksammats som en kronologisk hörnsten för Den BestickandeTeorin. Den måste ha tillkommit efter den28mars 1305 (men hur långt efteråt?) i likhet med lyd 98, paragrafens förelöpare och nära motsvarighet i den sene Laurentius bok (små skillnader kursiveras nedan). En ny men mera osäker kronologisk sten kanDBTlägga efter en närmare granskning av Latinbalkens § 32 om biskopens rätt att uppbära kungliga edsöresböter på kyrkojord. En sådan förmån hade stadgats i Magnus Ladulås kyrkoprivilegier 1281. Men i de nya kärva tiderna efter kungens död berövades biskop Brynolf denna rättighet genom förmyndarregeringens kungliga brev av år 1296 (ds 1182). Med 1304 års kyrkoprivilegier fick så biskopen grönt ljus igen. Att denna förändring avspeglas i Latinbalken är inte förvånande, och att Latinbalken har tillkommit senare än 1304 är ingen nyhet. Det märkliga är i stället att paragrafens förelöpare i de odaterade Synodalstatuterna (s s 12) §26och iYngre lagens Kyrkobalk § 66genom sina avvikelser tvärtom synes avspegla ett politiskt läge som är äldre än 1304. Låt oss se närmare på den saken.95 lind ansåg det för övrigt “mycket sannolikt att varje stift kunde uppvisa konung Birgers kyrkoprivilegier i originalexpedition” (s. 159). 94 Med lekman menas säkerligen en kyrkans landbo. Observera noga att gengärden avser den statliga skattevarianten (Regi), inte den lokala kyrkliga gengärd, som erlades vid vigning av kyrka! (Om sockenprästens gengärd vid biskopsvisitation se kapitel IV). 95 Redan Carl Göran Andræ slog fast, att Latinbalkens stadgande i § 32 avspeglade “förb . 1304 års privilegier “Sitær mather a frælsis bole clærker eller legman oc saar athra iorth vtæn vith/ ær mere the iorth han saar vtæn with göre fullæ gengiarth, ær frælsis iorthen mere göre engti af/aru thær iamnær göre halft.” ‘Bor en man, klerk eller lekman, på frälsegård och sår annan jord dessutom; är den jord, som han sår dessutom mera, utgöre han full gengärd. Är frälsejorden mera, utgöre han intet. Äro de lika stora, utgöre han hälften.’ lyd 9 8 ‘Om en klerk eller lekman är boende på kyrkligt eller annat frälse (aliis liberis) och ändå sår på annan jord (predia), som inte är frälse:Om frälse(jorden) är större, utgöre han inte konungens gengärd (procuracionem regi).Men om ofrälset är större utgöre han full gengärd.Men om de är lika stora utgöre han hälften.’94 lat b 77
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=