häktade tills de bekände eftersom målen var ställda på framtiden.301 För att höja den allmänpreventiva effekten användes vid vissa tillfällen speglande straff, där straffet utformades efter brottets karaktär för att symbolisera gärningen. Även om den äldre, religiöst präglade straffrätten med dess hårda talionsprincip fortfarande hade stark förankring hos lagstiftaren, så gick dock straffpraxis under senare delen av1700-talet i mildrande riktning.Användningen av döds- och kroppsstraff minskade till förmån för frihetsstraff, särskilt vid lindrigare brott.302 Det tidigare omnämnda leuterationsförfarandet återinfördes 1714, vilket på nytt gav domstolarna möjlighet att mildra lagens stränghet genom praxis. Den tredje brytpunkten i fängelsestraffets utveckling inträffar som en följd av Gustav III:s reformverksamhet, där inte sällan frihetsstraffet och dess utformning sattes i fokus.Oskadliggörande- och avskräckningsstraffrätten präglade fortfarande straffsystemet efter 1750, men i den europeiska straffrättsdebatten fanns inslag av kritisk omprövning i upplysningsfilosofins anda, som så småningom även influerade den svenska straffrättspolitiken.303 Kodifieringen av strafflagen sågs som ett medel att skydda medborgerliga rättigheter, där frihetsstraffet måste styras och fyllas med innehåll. Fångvårdsfrågan börjar bli politiskt brännbar. I den svenska straffteoretiska diskursen fick detta sin motsvarighet först något senare, då frihetsstraffets fördelar framhölls som hörande till rättsstatens fundament, men fortfarande sågs inte frihetsstraffet som ett individualpreventivt medel till den brottsliges förbättring.304 Perspektivet var fortfarande inriktat på allmänprevention, låt vara att preventionen skulle 301 Rättegångstekniskt tillämpades det inkvisitoriska förfarandet och vid framtvingandet av bekännelser kom tortyr att användas. 302 Dödsstraffet ändrades när det kvalificerade dödsstraffet försvann, liksom även stympningsstraff och gatlopp. 303 Anners, 1965, s. 170. Straffrättsliga frågor debatterades i ringa utsträckning under andra hälften av 1700-talet. 304 Anners insköt att avsaknaden av ekonomiska resurser, vid sidan av gängse förklaring om vedergällning och avskräckning, var en orsak till att möjlighet att ge straffet inslag av behandling uteblev i fängelserna. 1965, s. 32. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 98 4 . 4 f äng e l s e i st ä l l et f ör död s st ra f f och torty r : de n t re dj e b ryt p unk te n i f äng e l s e st ra f f et s utve ck l i ng 4.4.1 Den gustavianska reformepoken
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=