de l i 97 fets primära mål. Den rättsteoretiska bakgrunden till 1734 års lag fanns ännu inom naturrätten, även om lagstiftarna brutit något med teologins inflytande över straffrätten.296 På straffrättens område utformades således två balkar, dels MB som innehöll brottsbeskrivningarna, dels SB:s fem kapitel som rörde straffen och dessas verkställande.297 Frihetsstraffet ingick i straffkatalogen vid sidan av dödsstraff, kroppsstraff, skamstraff, landsflykt, förlust av ära, vanfrejd, förverkande och böter. Frihetsstraff kunde ådömas som omedelbart fängelsestraff med eller utan vatten och bröd eller arbete. Fängelse användes främst som förvandlingsstraff då böter inte kunde gäldas av förövaren och frihetsförlusten kunde utsträckas mellan ett år och livstid. Straffet kunde skärpas genom inskränkt kost på vatten och bröd under högst 28 dagar eller arbete eventuellt i järn vid kungens slott eller gård. Fängelse vid vatten och bröd var ett kroppsstraff som i sin mest utdragna form kunde vara liktydigt med döden för den undernärde fången.298 Även om avskräckning dominerade den straffrättsliga tankegången, så fanns det vid tiden för tillkomsten av 1734 års lag i straffrättsdoktrinen, representerad av Petter Abrahamsson och David Nehrman, vissa öppningar för att straffet även borde innehålla ett förbättrande moment,men de tvekade inte det minsta om att straffets huvudändamål var allmänprevention. Förbättringen skulle, som Nehrman uttryckte saken, innebära “brottslingens återbördande till samhället som en god och lydig undersåte”.299 Lagkommissionen bekräftade användandet av “swårare fängelse”,vilket Petter Abrahamson efter institutets instiftande i RB17 kap. 37 § klassificerade som tortyrhjälpmedel för att framtvinga bevisning enligt den legala bevisteorins regler.300 Fången kunde fjättras och hängas upp i lämplig kroppsdel eller få utstå spöslitning eller annan pina. Frihetsförlusten kunde även drabba personer misstänkta i grava brottmål, som hölls 296 Olin, 1934, s. 847 och 849. 297 I kap. Om missgärnings angivande och fångars underhåll. II kap. Om dem som i fängelset dö.III kap.Om doms fullbordan i livsaker.IVkap.Om skarprättaren. V. Kap. Om “kropsplikt” med arbete, spö och ris, så och häckte vid vatten och bröd. 298 EnligtV kap. 4 § motsvarade fängelse vid vatten och bröd i fyra dagar böter på 1 till 10 daler, 8 dagar fängelse vid vatten och bröd motsvarade böter från 10 till 25 daler, upp till 28 dagar, vilket sågs som ett maxstraff, som motsvarade över 110 daler. 299 Anners, 1965, s. 130 ff. Nehrman, 1756, 17 §. 300 Den legala bevisteorin innebar en strikt indelad värderingsskala av bevisen under rättegång. Inger, 1976, s. 30 f.Anners, 1965, s. 186 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=