Hovrätterna utnyttjade möjligheten att tillämpa leuteration, vilket innebar att en mildare straffsats tillämpades än den i lagen stadgade. Följden blev att kvalificerade dödsstraff, stympningsstraff och skamstraff användes allt restriktivare efter mitten av1600-talet.290 Karl XI motsatte sig användandet av leuteration och underströk vikten av att den dömande makten tillämpade en enhetlig rättstillämpning. Leuteration förbjöds vid 1672/1674 års riksdag, vilket innebar en tillbakagång till tillämpning av en stramare lagtolkning.291 Detta fick även indirekt till följd att frihetsberövande straffarter utvecklades, eftersom dödsstraffet i ökad omfattning omvandlades till kombinerade frihets- och kroppsstraff, exempelvis genom arbete i järn på dagarna och fängsligt förvar på nätterna. Under senare delen av 1600talet ökade användningen av fängelse med eller utan kvalificering genom inskränkt kost på vatten och bröd.292 Frihetsberövandet permanentades som straffart under 1700-talets första hälft och det skedde utan vittgående teoretisk reflexion. Straffet skulle som tidigare verka avskräckande och fången stå till statens förfogande som arbetsresurs. Då stora lagkommissionen, som utarbetade1734års lag, under seklets första årtionde sammanställde vad som skulle bli Missgärningsbalken (MB) och Straffbalken (SB) förekom, så vitt framgår av kommissionens protokoll293, knappast någon diskussion om straffets ändamål.294 Härigenom fullföljdes 1734 års strafflagstiftning i en konservativ anda, ideologiskt präglad av vedergällningsprincipen.295 Detta blir synligt i exempelvis MB15 kap. 5 § och24 kap. 1 § “giv liv för liv” och 60 kap. 1 § “stånde samma straff, som den angivne bort undergå, om han brottslig varit”. Rättspolitiskt manifesterades avskräckningstanken som straftisera Sveriges straffsystem utifrån tio Guds bud i Synopsis causarum criminalium och Processus criminalis. 290 Lindberg, 1992. Hafström, 1974, s. 144. 291 Leuteration återinfördes 1714-1829. 292 Olin, 1934, s. 840. 293 Olin menade att förbättringstanken uttrycktes i lagkommissionens handlingar. 1934, s. 848. 294 De straffrättsliga delarna sammanställdes i huvuddrag åren 1700-1708 av 1686 års Lagkommission i nio band. Utgivna efter offentligt uppdrag av Wilhelm Sjögren, Uppsala 1900-1909. 295 Anners, 1965, s. 125. Olin, 1934, s. 848. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 96 4.3.4 Stora lagkommissionen och 1734 års rikslag
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=