de l i 95 effekt.282 Straffrätten kan även ses som en konkret styrkedemonstration i en centralstyrd stormakt under Gustav II Adolfs tid. Den gammaltestamentliga rätten hade visserligen tillämpats i vid omfattning redan under 1500-talet men från och med 1608 fogades partier ur tredje till femte Moseböckerna med kungligt stadfästelsebrev som appendix till landslagen.283 År 1618skedde en likartad revision av stadslagen.284 Straffgrundsatserna blev starkt religiöst präglade genom Bibelns syn på brott och straff, och tillämpningen var bokstavstrogen.285 Samma straffrättspolitik fullföljdes genom drottning Kristinas straffordning från1653.286 Här upptogs endast tre brottstyper, enkelt hor, kusiners lägersmål och stöld, men lagen fick viss betydelse för straffverkställigheten genom att den stadgade om bland annat förvandlingsstraff för böter genom att “slås i järn och arbeta för brått sin”. Strafflagen började tilllämpas analogt, och fick på detta vis ett utökat användningsområde.287 Senare har det framhållits som missvisande att kalla Kristinas strafflag för annat än resolution, eftersom den inte omfattade en uttömmande straffkatalog.288 Det fick i praktiken till konsekvens att antalet dödsstraff ökade, men många domare uppvisade en kluvenhet inför de stränga straffsatserna.289 282 Anners utvecklade resonemanget med kvalificerat dödsstraff och framhöll att brister i kvantitativ avskräckning ersattes med kvalitativ effekt, där enskilda brottslingar fick statuera exempel. Samtidigt kan dödsstraffet uppfattats som individualpreventivt, genom att samhället överlämnade den dödsdömde i Guds hand för ånger, bot och bättring.Anners, 1965, s. 14 ff. 283 Lagförslag i Carl IX:s tid,Utgiven af Kongl.Riks-Archivet.Handlingar rörande Sveriges historia 2:1 (1864). Sverikes Landz-Lagh åhr 1608. Utg af Peter Abrahamson, Stockholm1726. 1608 års brottmålsbalkar: edzöris-, högmaelis-, två draapmaala, två saaramaal- och tiuffuabalken, jämte spridda straffbestämmelser. Olin, 1934, s. 807808. 284 Sverikes stadz-lagh, Utg af Israel Arnell, Stockholm, 1730. SvJT1942, s. 536 f. Om Karl IX:s straffordning. J. A. Almquist. Resolutionen hade en territoriell begränsning ur exekutionssynpunkt till ståthållaren i Kalmar, vilket även gällde Gustav den II Adolfs resolution av den 8 december 1617 som enbart gällde överrätterna. 285 Mose lag definieras antingen i tio Guds bud eller i det samlade lagmaterialet i GT. Munktell, 1936. Kjöllerström, 1957. 286 År 1643 tillsattes en lagkommission som lämnade principbetänkanden bl.a. över straffrätten, tingmålarätt, rättegångsprocess uti missgärningom och högmålom. Detta arbete antogs inte men satte spår i straffordningen. Även den reform som utarbetades inom straffrättens område av en ny lagkommission tillsatt 1665 förkastades. 287 Olin, 1934, s. 837. 288 Om Karl IX:s straffordning. SvJT1942, s. 537. J.A.Almquist. 289 Claudius Kloot (1612-1690) gjorde år 1651, ny upplaga 1676, ett försök att systema-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=